Peter Eriksson är inte mycket för troféer. Men han visar gärna upp sitt senaste byte: 134 kilo älgtjur, fälld i den egna skogen. Nu hänger den i kylen i det lilla slakteriet på släktgården i Skyttmon, 8,5 mil nordost om Östersund.
Det var i skogarna omkring som han började jaga hare som 13-åring.
– Mamma och pappa trodde aldrig att jag skulle bli intresserad av jakt. Jag är ju djurvän och väldigt mån om alla djur, säger han.
Men så blev det. Och jaktintresset skulle ta honom till toppen av Svenska jägareförbundet, med 150 000 medlemmar. Och nu till posten som landsbygdspolitisk talesperson och riksdagskandidat för Sverigedemokraterna.
När Tidöpartierna i februari föreslog ett förbud mot det halvautomatiska geväret AR-15 efter skolskjutningen i Örebro orsakade det storbråk högt upp i SD.
Som representant för jägarna tyckte Peter Eriksson att det var en ”katastrof”.
– Det jag jobbade med då var ju att försöka påverka beslutsfattare. Jag träffade och pratade med nästan alla partier.
Tidöpartierna lyssnade på upprörda jägare och SD gav efter för sina egna kritiker. Det blev en kompromiss – det blir inget förbud av AR-15 men inga nya licenser kommer att utfärdas för jakt. Peter Eriksson är inte helt nöjd. Men både han och partiet hoppas att han ska lyckas reparera förtroendeskadan hos jägare och sportskyttar.
I somras meddelade han Jägareförbundet att han inte ställer upp för omval som ordförande. Under hösten ringde SD-ledaren Jimmie Åkesson. Och ett annat politiskt parti.
– Jag fastnade för hans erbjudande, att jag skulle få arbeta med landsbygdsfrågor och SD tror att jag har möjlighet att komma in i riksdagen. De andra kunde inte lova det.
Peter Eriksson pratar om EU:s klåfingrighet när det gäller jakten. Och om djur som rör upp känslor på landsbygden, även utanför Norrland. Skarv, säl och vildsvin. Och frågan om jakträtten kopplat till rennäringen. Han har många tankar om vad han vill göra med SD:s landsbygdspolitik. Men de måste förankras uppåt först.
Men en sak är grundläggande för landsbygdens överlevnad, menar han.
– Man måste se till att det finns barnomsorg och att det inte är för långt till skolan. Man måste se till att plocka fram pengar. Det borde vara något extra bidrag, säger han och låter som en socialdemokrat.
Med Peter Eriksson som affischnamn vill SD vässa laget i norr. Samtidigt som SD i Norrbotten skakas av interna stridigheter och flera avhopp är Jimmie Åkessons uttalade mål att ”utmana den socialdemokratiska hegemonin” i norr.
Här finns några av Socialdemokraternas historiskt starkaste fästen – men partiet utmanas nu av Sverigedemokraterna.
För SD:s partistrateger i Stockholm är målet minst ett eller två riksdagsmandat från de norra delarna av landet. I ett val där det blir jämnt mellan de olika regeringsalternativen kan det avgöra vem som får tillträde till Rosenbad.
Målgruppen: Bilburna socialdemokratiska arbetarväljare på landsbygden.
I riksdagsvalet 2022 ökade Sverigedemokraterna i samtliga kommuner i norra Sverige, bland annat i Ragunda. Internt i SD säger man att vallöftet om lägre bränslepriser är en av förklaringarna. Socialdemokrater som DN talat med medger att man hamnade fel i bränsledebatten.
– Partiet hade inte örat tillräckligt på rälsen, priset drabbade människor oproportionerligt. Efter valet tog vi fram en tankrabatt som riktar sig till glesbygd med stora avstånd, säger Anna-Caren Sätherberg, Socialdemokraternas nyligen utnämnda talesperson för landsbygdsfrågorna.
Hon är tidigare landsbygdsminister och riksdagsledamot med både rötter och bostad Jämtland. Under 2026 kommer hon att resa runt på svensk landbygd för att möta väljarna.
Vad säger du till väljare som vacklar mellan S och SD?
– Vill man öka sammanhållningen i ett land då ser man till att välfärden, infrastrukturen och näringslivet får förutsättningar var man än bor. I stället för en höger om höger-politik som ser till att var sjätte medborgare i Danderyd får mer pengar.
Anna-Caren Sätherberg pekar på flera saker hon menar minskar SD:s trovärdighet på landsbygden.
– Mandatperioden började med att man inte skulle ge norrlänningarna elstöd. Man har tagit bort satsningar på näringslivsutveckling i kommunerna och slopat stödet för kommuner under 9 000 invånare för att klara välfärden.
De tre stora partierna pratar ofta om vanliga, hårt arbetande människor. Vilka är de?
– De ska ha råd att köpa en pizza till helgen och skjutsa ungarna till träningen och inte, som många gör nu, behöva oroa sig för morgondagen, med en arbetslöshet på 500 000 människor.
Snön singlar ner utanför kommunhuset i Hammarstrand, centralort i Ragunda kommun. Socialdemokraten Anton Waara bjuder på automatkaffe i personalmatsalen. Han är kommunstyrelsens ordförande och styr Ragunda tillsammans med Centerpartiet.
För honom handlar valet 2026 om välfärden – en bra skola och och en trygg äldreomsorg. Människor ska ha ett jobb att gå till och ett bra boende.
– Det är ju inte jätteflashigt men det är vad som är viktigt för folk, säger Anton Waara.
I Ragunda kommun blev Socialdemokraterna största parti i riksdagsvalet 2022 med 38 procent. SD ökade med sex procentenheter och kom tvåa med 27 procent.
– Jag förstår att andra partier vill göra inbrytningar här, vi är ju väldigt röda. De ser en potential att sno väljare, säger Anton Waara.
Hur ska ni möta det?
– SD vill gärna vrida allt till att handla om invandring. Nyckelfrågan för oss är att få väljarna att tycka att det är viktigare att ha ett jobb och en fungerande välfärd.
Invandringsfrågan är ”död” menar han eftersom inget av de tre största partierna driver frågan om en ökad invandring.
Men kommunikativt finns en utmaning för S att svara på SD:s ”enkla lösningar”, menar han.
– Verkligheten är ofta lite grå och komplicerad, och så har man en politisk motståndare som vill förenkla så mycket som möjligt.
Anton Waara reser sig. Han vill hinna med en falafelrulle runt hörnet innan nästa möte.
Några timmar senare står han i talarstolen på kvällens kommunfullmäktige och svarar på oppositionens och allmänhetens frågor.
Lokalt förenas de två partierna på flera punkter. De tycker att både S och SD på riksnivå fokuserar för mycket på storstadsfrågorna. Socialdemokraterna har lagt sig nära Tidöpartierna när det gäller kriminalfrågorna och migrationen – frågor som inte är särskilt stora i Ragunda.
Anton Waara vill se ökade statsbidrag till kommunernas välfärd.
– En nyckelfaktor är att vi som kommun får bättre förutsättningar att gå ihop på sista raden. Väldigt många verksamheter är effektiviserade i större utsträckning än jag skulle önska. Det är så man får ihop ekonomin, man har färre anställda. Skillnaden mellan små och stora kommuner är för stor, den klyftan behöver staten ta ansvar för.
Han återkommer flera gånger till regeringens löfte om pengar till kommuner som investerat i vindkraften – som Ragunda som utlovats 6,3 miljoner kronor. De skulle kunna fylla många hål i kommunens ekonomi, säger Anton Waara.
– Det är angeläget att man skickar ut de korvören man faktiskt har lovat.
I frågan om vindkraftspengarna är de eniga. Socialdemokraten i kommunhuset och sverigedemokraten i matsalen på sin släktgård i Skyttmon.
– Det är dåligt. Jag ska ta dem i örat. Har man lovat en sak så ska man se till att lösa det. Jag förstår inte vad problemet är, säger Peter Eriksson.
Han har fortfarande inte vant sig vid att säga ”vi” om SD.
