För första gången någonsin har det genomsnittliga priset för en konditorisemla i Stockholm stigit över 60 kronor, enligt Nordeas årliga semmelindex. Årets pris innebär en ökning på två procent. Trots att priset är högre än någonsin har priset för första gången på flera år stigit i samma takt som inflationen.
– Förra året skulle vi nog klassa semlan som en dyr bakelse. Då gick ju priset upp mer än KPI. Men i år ligger det ganska mitt på, säger Anders Stenkrona, privatekonom hos Nordea, som står bakom jämförelsen.
2025 ökade Stockholmssemlan med fyra procent, och året innan dess med sex procent. Störst var ökningen 2023, när semlan blivit hela tio procent dyrare.
Om man plockar isär indexet till ingrediensnivå är det semlans innanmäte som drivit upp priset, förklarar Anders Stenkrona.
– Det är priset på grädden och mandelmassan som har ökat, medan socker, mjöl och ägg har gått ner i pris. Så bullen har blivit billigare och innanmätet har blivit dyrare, och sammantaget har semlan gått upp ungefär som KPI, säger han.
Sedan Nordea började mäta priserna 2021 har priset stigit med dryga 30 procent – från 46 till 60 kronor.
– Det är en enorm ökning, men vi har behövt vänja oss vid högre priser. Det görs sakta, en krona i taget och plötsligt står man där, säger Anders Stenkrona och fortsätter:
– Jag satt och tänkte på vad jag egentligen får för 60 kronor och det slog mig att jag inte får så mycket. Två korvar på en bensinmack eller två kulor glass på en finare glassbar i Stockholm. Ur den aspekten är 60 kronor ett ganska rimligt pris för en semla.
Även i Göteborg och Malmö har semlorna blivit dyrare. Där landar det genomsnittliga priset på 51 respektive 50 kronor.
Att Stockholmssemlan är så mycket dyrare beror till stor del på lokalhyror, förklarar Anders Stenkrona. I indexet jämförs semmelpriserna med Svensk Handels statistik över hyreskostnader för butikslokaler.
I Stockholm går tjugo procent av priset till att täcka lokalkostnaden, vilket motsvarar tolv kronor per semla. I Göteborg och Malmö rör det sig om 6–7 kronor per semla som går till lokalkostnader.
Anders Stenkrona beskriver semmelindexet som mer än bara rolig statistik, och att det kan ses som en indikator på hur svensk ekonomi mår.
– Det är ett folkligt sätt att prata om prisutveckling. Man kan till och med säga att det är Sveriges mest folkkära KPI-mått, för alla kan relatera till en semla.
Läs mer:
Rekordmånga köper kyckling efter nötköttsbristen – väntas bli dyrare
Maten som har blivit dyrare – och billigare
