För omvärlden var det svårt att förstå att britterna i folkomröstningen 2016 valde att lämna EU. Rent ekonomiskt var det galenskap – om detta var så gott som alla ekonomer överens.
Men brexitörerna hade skickligt pekat ut de områden där Storbritannien förlorade på EU-medlemskapet (fiskekvoter) eller blivit överkörda av Bryssel (asylpolitiken), och det talade till människor. De brittiska EU-vännerna lyckades aldrig övertyga väljarna att Storbritannien tjänade på EU.
Den inre marknaden innebär att europeiska företag kan köpa och sälja sina varor och tjänster fritt i hela unionen, som om EU vore ett enda land med en gemensam bottenplatta regler och inte 27 länder med olika regelverk. Industrin tjänar multum på det. Men att sätta en exakt siffra är svårt.
Enklare att vända på steken, nu när fem år gått sedan brexit: att Storbritannien lämnat EU innebär, enligt brittiska budgetdepartementet, ett långsiktigt bnp-tapp på 4 procent varje år.
Precis som brexitörerna gjorde för snart tio år sedan, zoomar USA:s Donald Trump in på detaljer och missar helheten. Handelsrelationen mellan EU och USA är den största i världen, och ger upphov till en enorm, ömsesidig, men svåruppskattad, ekonomisk vinst. Men enligt Trump är det orättvist att USA köper mer mat, mediciner och bilar från EU än tvärtom, samtidigt som han ignorerar att det omvända gäller för tjänstesektorn.
Idén att USA genom strafftullar kan utjämna obalansen för varor utan att EU svarar med samma mynt mot amerikanska tjänster, visar på en skrämmande okunskap i Washington om hur EU fungerar. Det är en felaktig föreställning att USA är den starkaste parten. Så är det inte; inom handelspolitiken spelar EU i samma liga som USA och Kina.
USA:s handelsdepartement verkar också tro att det går att söndra och härska genom att förhandla med enskilda EU-länder. Det försökte också britterna göra under brexitförhandlingarna, i hopp om stöd för att kunna plocka russinen ur EU-kakan. Men inget land nappade. Då som nu har EU-länderna ett oerhört starkt incitament att hålla ihop.
Efter veckans tumult på börsen har Trump backat och USA pausar vissa av tullarna, bland annat dem mot EU. Men osäkerheten kvarstår. Alla förlorar på det amerikanska handelskriget, men det är USA:s ekonomi som kommer att drabbas hårdast, eftersom landet muckat gräl med alla sina handelspartners samtidigt. På samma sätt betalade Storbritannien det högsta priset för brexit.
