Lönen skulle finnas på kontot fredagen den 24 oktober. I stället kom ett sms. Banken SEB hade varit utsatt för en cyberattack, skrev företaget Sjukvårdsmäklarna Sverige AB. Utbetalningen uppgavs vara redo att gå iväg måndag morgon.
Men det kom ingen lön.
– Sedan slutade de att svara i telefon. Jag mejlade även till ekonomichefen men fick inget svar, säger Sanna Svelander.
SEB:s presstjänst uppger för DN att banken hade en mindre driftstörning i början av den veckan, men inte på lönefredagen.
– Jag ringde banken. De visste inget om någon cyberattack. Hade det varit en sådan skulle det ha varit en stor nyhet, säger Sanna Svelander.
Hon har arbetat för bemanningsbolaget i två år och oftast har det fungerat bra. Men flera gånger har de redovisade timmarna i lönespecifikationerna varit för få, säger hon. Fel som rättats till efter att hon påtalat dem.
Men när hela lönen uteblev var det bara tyst.
– Med rent mjöl i påsen skulle de ha ansökt om konkurs för att skydda löntagarna. Då hade den statliga lönegarantin kickat in. Nu blir det väldigt mycket jobb för att få in pengarna vi har slitit hårt för, säger hon.
Adrian Blomstervik är operativ chef i bemanningsbolaget. Han bor i spanska Marbella ihop med företagets ekonomichef.
– Nu har väl de flesta fått lön. Vi kommer att släpa efter en del men de kommer att få betalt, säger han.
Den stora anledningen till de uteblivna lönerna är förändrade förutsättningar för bemanningsbranschen, menar han, vilket har orsakat likviditetsproblem för bolaget.
– Vi har inte skalat ner verksamheten i rätt tid, säger Adrian Blomstervik.
Han hänvisar till det nationella avtalet för hyrpersonal, i vilket regionerna från den 1 januari 2024 samarbetar för att sänka kostnaderna för hyrbemanning i sjukvården. Bolaget hade föredragit att, som tidigare, ha direktavtal med regionerna.
Det har enligt Adrian Blomstervik funnits för mycket personal i förhållande till intäkterna.
– Vi har tagit på oss för stora skor och hamnat efter med allt, säger han.
Hur många drabbade är det?
– Det kan jag inte säga på rak arm.
Varför?
– Jag sitter inte på ekonomiavdelningen och vet inte det exakta antalet, säger Adrian Blomstervik.
Samtidigt understryker han flera gånger att hela ansvaret för bolagets agerande ligger på honom själv som operativ chef.
– Jag har aldrig haft en ambition att det här företaget ska gå i konkurs, och det har jag fortfarande inte.
Adrian Blomstervik nekar till att ha känt till sms:et där bolaget skyllde på en cyberattack.
– Då måste jag också prata med ekonomiavdelningen för att kika på varför det skrevs så, vilken driftstörning det var.
Var det en bluff?
– Nej, absolut inte, det är väl olagligt. Du kan inte hänvisa till någonting som inte finns.
– Vi kunde förmodligen ha skött det på ett snyggare sätt. Jag tar åt mig kritiken, säger Adrian Blomstervik.
Varför kunde inte drabbade personer nå er?
– Det kan inte jag svara på, säger den operative chefen och hänvisar till en person i Stockholm.
För Sanna Svelander var det initialt fråga om cirka 70 000 kronor. En del av den uteblivna oktoberlönen dök plötsligt upp på kontot den 25 november. Men det fattades ersättning för 20 timmar, säger hon. Lönespecifikation eller någon utbetalning av novemberlönen har hon inte fått.
– Jag ska ta reda på vad som har hänt i det fallet, säger Adrian Blomstervik.
Sanna Svelander är inte ensam om att kräva pengar. Bolaget har inget skuldsaldo hos Kronofogden men det fanns på fredagen 30 pågående ärenden. Det är bland annat privatpersoner, vårdföretag och enstaka regioner som den senaste månaden har ansökt om betalningsförelägganden. Totalt handlade det på fredagen om 1,3 miljoner kronor.
Flera drabbade sjuksköterskor har vänt sig till facket.
– Det framstår som att bolagets företrädare har gjort sig oanträffbara, säger Matilda Moisander, sektionschef för fackförbundet Vårdförbundets medlemsstöd.
Med hänvisning till att ärendet är pågående vill hon inte gå in på detaljer. Ytterst kan det bli fråga om rättsliga åtgärder, uppger Matilda Moisander. Det handlar enligt facket om ett flertal medlemmar som inte fick lön i oktober. I efterhand har de flesta av dem delvis fått betalt, uppger hon, men inte alla och inte all ersättning.
– Vi fortsätter arbetet för att komma vidare för att medlemmarna ska få all den ersättning som de har rätt till, säger hon.
