I dag kan en bostadsrätt bara förverkas vid allvarlig brottslighet. Det vill regeringen ändra på.
De föreslår nu att fler brott som skapar otrygghet i området ska kunna leda till att en bostadsrätt förverkas. Det liknar de regler för hyresrätter som infördes 2024. Det kan till exempel handla om upprepad narkotikaförsäljning, vapenbrott eller misshandel – i bostaden eller i närområdet.
Lägenheten ska kunna tas både när det är bostadsägaren som missköter sig och när någon annan som använder lägenheten gör det. Syftet är att öka tryggheten i bostadsområden.
– Den som gör rätt för sig ska känna sig trygg oavsett var man bor, sade Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister, på en pressträff under tisdagen.
Regeringen vill också göra det lättare för bostadsrättsföreningar att neka medlemskap till de med en kriminell bakgrund, om det finns skäl att tro att de skulle försämra området.
Nekas ett medlemskap utan tillräckliga skäl riskerar ledamöterna i föreningen att behöva betala skadestånd.
Sveriges BostadsrättsCentrum (SBC) ställer sig positiva till förslagen, men ser samtidigt vissa utmaningar för bostadsrättsföreningarna. SBC säger att det redan i dag finns problem med att ledamöter inte vågar neka medlemskap, och hade gärna sett att skadeståndsansvaret utretts.
– Om du sitter i en styrelse i dag och är lekman är det svårt att veta vilken typ av brottslighet som kan utgöra grund för att neka medlemskap. I dag googlar många, letar efter domar och gör ekonomiska kontroller. Däremot får man till exempel inte begära utdrag ur belastningsregistret. Det riskerar att skapa en utmanande situation för bostadsrättsföreningarna, säger Therese af Jochnick, affärsområdeschef Juridik på SBC.
Flera remissvar styrker propositionen, bland annat Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten och flertalet hyres- och arrendenämnder.
Andra ställer sig delvis eller helt emot. Bland annat Socialstyrelsen varnar för att fler avhysningar ökar risken för hemlöshet och en försvagad position på bostadsmarknaden. Jämställdhetsmyndigheten lyfter att andra i hushållet riskerar att förlora sin bostad, trots att de inte själva gjort sig skyldiga till brott.
Marianne Rödvei Aagaard, lektor i civilrätt vid Uppsala universitet, ser inte några rättsliga problem med att brott som inte begås av ägaren själv också kan leda till förverkning. Detta eftersom det är tydligt att den som äger bostaden har tillsynsansvar för alla som använder lägenheten.
– Om jag till exempel har en bostadsrättslägenhet och hyr ut den i andra hand till någon som har en koppleriverksamhet är det inte jättekonstigt om jag kan behöva ställas till svars för den verksamheten gentemot föreningen, säger Marianne Rödvei Aagaard.
Kungliga tekniska högskolan är kritisk till propositionen. I ett remissvar ifrågasätter Vania Ceccato, professor i urbana och regionala studier vid KTH, hur förslaget skulle bidra till ökad trygghet. Forskning visar, säger hon, att trygghet i boendemiljöer påverkas av betydligt fler faktorer än vilka som bor där.
Vania Ceccato menar i stället att effekten kan bli den motsatta, eftersom ett stabilt boende är en viktig faktor för att minska återfall i brott.
– Personer som har kommit tillbaka till samhället och vill lämna sitt förflutna bakom sig måste kunna bo någonstans. Om personer redan har tjänat av sina straff, varför ska man straffa dem en gång till? säger hon.
Hon ifrågasätter också hur rättsäkert det är att föreningarna ska ansvara för att hämta in och hantera brottshistorik. Marianne Rödvei Aagaard är inte orolig för att det skulle utgöra ett rättssäkerhetsproblem, eftersom det krävs stark bevisning från föreningens sida för att förverka en bostadsrätt eller neka medlemskap.
Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
