Ett puckelpiståk består av tre delar: fart, teknik och hopp. Den cirka 250 meter långa banan består av runt 120 pucklar med ett par meters mellanrum, och två stora hopp där det gäller att göra två olika sorters trick.
Hoppen och åktekniken bedöms av en grupp domare, och därtill rullar en klocka som ger olika tidspoäng beroende på hur snabbt det går. Totalpoängen en åkare kan få är 100, men det är sällan åkare kommer upp över 90.
Målbilden är att åkaren kontrollerat tar sig rakt ner i banan, med fötterna tätt ihop och överkroppen så stilla som möjligt. Varje sväng markeras med en lätt stavisättning men det är underkroppen som ska göra jobbet, och benen taktfast jobba upp och ner som nålen på en symaskin.
I ”vanlig” puckelpist åker en åkare i taget. Då utgör tekniken 60 procent av poängen, hoppen 20 procent och farten de sista 20 procenten.
I parallellpuckelpist, som finns med på OS-programmet för första gången, är det viktigare att vara snabb. Då står farten för 25 procent av poängtotalen, hoppen för 25 procent och tekniken för 50 procent.
– I parallell går det i regel snabbare, för alla vet att den andra kommer att åka snabbt. Det är inte så att en kommer åka tekniskt bra och den andra bara skenar iväg. Utan då drar båda och så riskar man lite lägre teknikpoäng, säger Robert Hansson som är sportchef i det svenska puckelpistlandslaget.
