Julen 2024 lägger Danmarks statsminister Mette Frederiksen upp en bild på sig själv och maken Bo Tengberg på Instagram. Granen är pyntad och doften av julmat sprider sig i vardagsrummet, skriver hon och önskar sina följare en ”glædelig jul”.
I en annan kanal återupptar Donald Trump tanken om att ta över Danmarks forna koloni.
”Kontroll över Grönland är en absolut nödvändighet för nationell säkerhet och frihet i hela världen”, skriver han på sin plattform Truth Social.
När julhelgerna är över kommer första tecknet på att det inte bara är tomt prat. Då avlägger Donald Trumps äldste son, Donald Trump Jr, en plötslig visit i Grönlands huvudstad Nuuk.
Trump själv upprepar att han vill ta kontroll över ön – danska och grönländska politiker svarar entydigt att den till stor del självstyrande delen av Danmark inte är till salu.
Den 15 januari lyfter Mette Frederiksen luren till Trump för att reda ut saken. Exakt vad som sägs vet bara några få, men källor till Financial Times beskriver det 45 minuter långa samtalet som ”aggressivt och konfrontativt”.
Efteråt är Mette Frederiksen mycket pressad.
– Hon hade hoppats att Trump skulle nöja sig med utökade säkerhetsgarantier för Grönland och fler amerikanska militärbaser på ön. Men samtalet visade att han inte är beredd att kompromissa, säger Erik Holstein, politisk reporter på den danska nättidningen Altinget.
För Mette Frederiksen inleds ett intensivt uppvaktande av de europeiska ledarna för att få stöd och visa Trump att Danmark inte står ensamt. Hon anländer med helikopter till Tysklands dåvarande förbundskansler Olaf Scholz, kindpussas med Frankrikes president Emmanuel Macron framför Elyséepalatset i Paris och träffar Natochefen Mark Rutte i säkerhetsalliansens högkvarter i Bryssel.
Hon bjuder också hem Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) och de andra nordiska kollegorna på middag. De äter purjolökspaj och kyckling. Tre små bakverk till dessert.
Ulf Kristersson beskriver stämningen som ”uppsluppen, trots de allvarliga samtalsämnena”. Sverige står fullt ut bakom Danmark, ”vi har varandras rygg” försäkrar han sin danska kollega.
– Bara Danmark och Grönland fattar beslut om Grönland och Danmark. Sedan avgör Danmark själva exakt hur de vill uttrycka detta för omvärlden. Men de har vårt fulla stöd och de vet om det, skriver han i ett mejl till DN.
Fyra månader senare tar Mette Frederiksen emot Grönlands nytillträdde regeringschef Jens-Frederik Nielsen på hans första officiella besök i Danmark.
Marienborg slott i Kongens Lyngby utanför Köpenhamn badar i sol. På borggården till den danska statsministerns representationsbostad smattrar kamerablixtarna där de båda ledarna håller presskonferens.
Mette Frederiksen höjer på ögonbrynen. En journalist har just frågat om hon är redo att möta Donald Trump för att diskutera ”Grönlandsfrågan”.
I den danska statsministerns värld har både hon och grönländarna avvisat den amerikanske presidenten på ett sätt som inte kan missförstås.
– Vi har varit väldigt tydliga i vårt språkbruk, svarar hon.
Danmark står nu mitt i den största utrikespolitiska krisen sedan andra världskriget. Många anser att Mette Frederiksen är särskilt lämpad att hantera den.
Mette Frederiksen är van vid att ta strid. Familjen, socialdemokrater sedan fem generationer, diskuterade alltid politik.
Som tonåring gick hon med i den sydafrikanska anti-apartheidrörelsen ANC Youth League och ratade skönhetsprodukter som makeup och deodorant eftersom de kunde ha testats på oskyldiga djur.
– Mette tog alltid hand om de små och svaga. En gång försvarade hon en yngre kille mot ett skinhead i kvarteret. Det är därför hennes näsa är lite sned, berättar hennes fem år äldre bror Per Frederiksen i en intervju med Danmarks radio.
Första gången Donald Trump vädrade tanken om att ”köpa” Grönland hade Mette Frederiksen bara varit statsminister i ett par månader.
Det var sensommaren 2019 och hon avfärdade utspelet som absurt. Trump, som liknade sin planerade affär vid ett fastighetsköp, blev sur. Kallade henne för ”nasty woman” och ställde in ett statsbesök. En mindre diplomatisk kris bröt ut, men fadäsen föll snart i glömska.
I stället kom coronapandemin och Mette Frederiksen fick annat att tänka på.
Sundhedsstyrelsen, Danmarks motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, hade föreslagit en försiktig strategi i linje med den svenska. Men statsministern satte sig emot. Hårda restriktioner infördes och stora delar av samhället stängdes ned.
– Danskarna älskade Mette Frederiksen under pandemin. Ingen visste ju vad det var för en sorts sjukdom, så alla köpte hennes benhårda linje – även de som inte röstar på S, säger Elisabet Svane, politisk analytiker på tidningen Politiken.
Enligt Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet, visade pandemin att Mette Frederiksen fungerar särskilt bra när det är kris.
– Hon bestämmer sig för en linje och agerar konsekvent efter den. Det visar också den nuvarande situationen. Hon har förmåga att ta ledning och får stort stöd av det danska folket, säger han.
Längre in i pandemin sjönk stödet, särskilt när Mette Frederiksen trotsade grundlagen och beordrade att 15 miljoner minkar skulle avlivas för att minska risken för smittspridning.
När Donald Trump i vintras återupptog tanken på att ta över Grönland var Mette Frederiksen till en början varken hård eller rak.
Genom tyst diplomati hoppades hon att hans idé om att utöka USA:s territorium återigen skulle rinna ut i sanden. På hemmaplan kritiserades hon först när hon undvek att kritisera USA öppet. Varför stod hon inte upp tydligare för Danmarks intressen?
– Under pandemin kunde Mette Frederiksen handla. Men nu är hennes händer bakbundna. För om hon hamnar i öppet slagsmål med Trump är risken stor att konflikten eskalerar, säger Rune Stubager.
Vändningen kom när den amerikanske vicepresidenten JD Vance kallade Danmark för en dålig allierad.
– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna genom riktigt många årtionden. Därför vill jag inte ha på Danmarks namn och rykte att vi är en dålig allierad. Det är vi inte. Det har vi inte varit, och det kommer vi inte att vara i framtiden, fräste hon ifrån.
Danmark är det land i Nato som bidragit med flest soldater i förhållande till storlek, och har varit framträdande i internationella insatser som i Kosovo och Irak.
Mette Frederiksen tog JD Vances uttalande personligt. Inte minst tänkte hon på familjerna till de 43 danska soldater som dog när Danmark stred med de amerikanska trupperna i kampen mot talibanerna i Afghanistan i början av 2000-talet.
Mette Frederiksen har själv beskrivit sig som ”mycket pro-amerikansk”. Så sent som 2023 sa hon att det aldrig får komma ”så mycket som ett A4-ark mellan Europa och USA”.
– Hennes analys har varit att Europa måste ha en stark allians med USA, annars står vi ensamma mot Ryssland, säger Erik Holstein.
Han menar att Mette Frederiksen ibland är för alarmistisk – en del av hennes politiska motståndare anklagar henne till och med för att medvetet skrämma upp sina väljare för att få opinionen med sig.
– Hon har bland annat jämfört tiden nu med den före andra världskriget och har även sagt att vi befinner oss i en situation som är allvarligare än under kalla kriget. Det är lite märkligt eftersom det då fanns konkreta angreppsplaner mot Danmark, säger Erik Holstein.
Medveten strategi eller inte. Donald Trumps hot om att annektera Grönland med militära och ekonomiska påtryckningar om så krävs, har fått Mette Frederiksens popularitetssiffror att skena.
– Trumpkrisen har gett henne en enorm comeback. Det är den gamla corona-populariteten som kommit tillbaka, tanken om att vi nu måste stå tillsammans – i det här fallet för att försvara landets gränser mot vår främsta allierade, säger Ask Rostrup, politisk analytiker på danska TV2.
En del av Mette Frederiksens kommunikationsstrategi går ut på att skriva långa inlägg riktade till vanligt folk om vad som händer i politiken. Inte sällan sker det på Instagram.
Här kan man också följa hennes vardag bortom livet som statsminister. Hon röjer i trädgården, bakar bröd och äter makrill i tomatsås.
Det finns en baktanke.
– Hon försöker visa att hon även är en familjemänniska, en vanlig hemmafru som står i köket och lagar mat, säger Elisabet Svane på Politiken.
Genom inlägg där hon äter dansk husmanskost förstärker Mette Frederiksen också bilden av sig själv som en traditionell socialdemokrat.
– Det är en strategi. Men den hade inte varit trovärdig om den inte också varit äkta.
Mette Frederiksen har aldrig varit särskilt sofistikerad när det kommer till mat. Ofta föredrar hon en vanlig ostmacka, säger Elisabet Svane.
Att få saker innehåller så stora klassmarkörer som mat har den danska statsministern dock utnyttjat till fullo.
En omskriven historia är när Politiken intervjuar henne och företrädaren Helle Thorning-Schmidt. De är på restaurang och den senare beställer gåslever.
– Ska du verkligen äta det? Tänk på hur den stackars gåsen blivit tvångsmatad, ifrågasätter Mette Frederiksen.
Frederiksen anses väldigt olik Helle Thorning-Schmidt. När hon tog över partiledarposten efter henne 2015 innebar det en ny era för dansk socialdemokrati.
Helle Thorning-Schmidt, Danmarks första kvinnliga statsminister, var varken särskilt folklig eller populär. En kosmopolitisk socialdemokrat som försökte dra partiet mot mitten. Mette Frederiksen, som tidigt i karriären gick under smeknamnet ”Röde-Mette”, bröt med den traditionen.
Ekonomin skulle åt vänster, invandringspolitiken åt höger i syfte att få tillbaka väljare som hade flytt till högerpopulistiska Dansk folkeparti.
– Mette Frederiksen har ett socialdemokratiskt narrativ som särskilt kärnväljarna attraheras av. Invandringspolitiken blev en fråga om hur vi bevarar välfärdssamhället. Senare blev coronakrisen en berättelse om att vi tar hand om varandra, säger Bent Winther, journalist på tidningen Berlingske.
Han kommer i höst ut med sin andra bok om den danska statsministern.
– Det räcker att titta på henne för att veta om hon är rädd eller glad. Känslorna sitter utanpå. Hon går in i allt hon gör i 120 knyck och tar sitt budskap till en känslomässig nivå som engagerar många, säger han.
Bent Winther tar Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som ett typexempel på Mette Frederiksens okuvliga engagemang.
– Hon har varit pådrivande i det europeiska stödet till president Zelenskyj ända sedan kriget bröt ut. Till exempel var Danmark först med att donera F16-flyg till Ukraina.
Nu i juni har Mette Frederiksen varit Danmarks statsminister i sex år. Hon är en av de europeiska statsledare som suttit längst på sin post just nu. På senare tid har hon ofta förekommit i spekulationer om internationella toppjobb – till exempel som Natochef efter Jens Stoltenberg.
Med engagemanget för Ukraina och kampen om Grönland mot Donald Trump är hon nu mer aktuell på den internationella scenen än någonsin.
När DN nyligen mötte henne i samband med ett nordiskt statsministermöte i Finland uttryckte hon oro för att omvärlden nu börjar lyssna på, och tro på, på Rysslands prat om möjlig fred.
– På dagen talar Putin om förhandlingar och sedan bombar han Ukraina på natten, sade hon.
Natos mål för försvarsanslagen är i dag 2 procent av bnp, men förutspås öka till 3–4 procent vid toppmötet i Haag i juni.
Mette Frederiksen fattade beslut om historiska försvarssatsningar redan i februari, som svar på det nya säkerhetsläget i världen – totalt 75 miljarder kronor under två år, nära 3 procent av Danmarks bnp.
Hennes budskap till Danmarks försvarschef om hur pengarna ska användas skapade rubriker över hela Europa:
”Köp, köp, köp!” beordrade hon under en presskonferens.
Sedan dess har utländska journalister börjat kalla henne för Skandinaviens järnlady.
Enligt Erik Holstein på Altinget har Mette Frederiksen kritiserats för att ”hamra på” för mycket med sina egna åsikter.
– Hon har haft fel och ändrat sig, men det är inte en lika stark sida. Om någon har invändningar och säger ”så brukar vi inte göra”, då gör hon det i alla fall, säger han.
Nu är den diplomatiska förmågan ställd på sin spets. I flera månader har den danska statsministern tvingats balansera en svår situation både inrikes- och utrikespolitiskt.
– Med krisen kring Grönland är allt annorlunda. Hon kan inte gå ut och formulera sig som hon brukar. Hon måste också inkludera grönländarna i allt hon gör, säger Erik Holstein.
I mars hölls parlamentsval på Grönland – det mest internationellt uppmärksammade någonsin på ön. Donald Trumps utspel satte tonen för hela valrörelsen, men när resultatet stod klart kunde Mette Frederiksen dra en lättnadens suck.
Vinnaren, socialliberala Demokraterna, vill precis som de andra grönländska partierna ha självständighet från Danmark, men först på sikt.
Danmark och Grönland har en historiskt sårig relation. Men efter månader av amerikanska utspel om att annektera ön är sammanhållningen starkare än på länge.
Det märks i vårsolen utanför Marienborg slott i slutet av april när Mette Frederiksen och Grönlands nytillträdde regeringschef Jens-Frederik Nielsen möter pressen.
Mette Frederiksen har just svarat på frågan om huruvida hon är redo att möta Trump i ”Grönlandsfrågan”.
Den grönländske ledaren nickar instämmande inför det samlade pressuppbådet.
– Jag är på Mettes sida där, säger han.
En vecka senare avslöjar Wall Street Journal att Donald Trump har beordrat den amerikanska underrättelsetjänsten att intensifiera spionaget mot Grönland. Han vill nu gå från ord till handling i sina planer på att förvärva ön.
Röster om Mette Frederiksen
Läs mer:
Mette Frederiksen: Gå inte på Putins lögner
Källor: USA överväger att lägga Grönland under sitt nationella försvar
Uppgifter: USA ökar sitt spionage mot Grönland
Spiralskandal skakar Grönland: ”Jag var ett barn”
