Regeringen och myndigheterna gör inte nog för att motverka ekonomiskt våld, slår Riksrevisionen fast i en ny granskning.
En av åtta kvinnor har utsatts för ekonomiskt våld i en nära relation – och det går att anta att mörkertalet är än större.
Det kan handla om allt i från att ta fullständig kontroll över någons ekonomi till att förhala en bodelning eller begränsa möjligheterna till utbildning, arbete eller försörjning.
Situationer som kan leda till såväl omfattande ekonomiska problem som lidande och svårigheter att lämna en partner.
Riksrevisionen bedömer nu att det finns väsentliga brister i arbetet mot ekonomiskt våld.
– Varken regeringen eller ansvariga myndigheter har vidtagit tillräckliga åtgärder för att motverka ekonomiskt våld i nära relationer. Statens arbete behöver förbättras, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.
Ludvig Stendahl är projektledare för granskningen.
– I regeringens fall har man bland annat inte följt upp behovet av lagstiftningsåtgärder både för att förebygga och för att mildra konsekvenserna för den som utsätts. Man har heller inte styrt arbetet på ett effektivt sätt, eller tydligt integrerat ekonomiskt våld i den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor, säger Ludvig Stendahl.
– Det har dessutom inte varit tydligt vilka myndigheter som ska jobba med det här, eller på vilket sätt.
I granskningen av statens arbete har Riksrevisionen gjort nedslag inom ett antal områden där man har identifierat stora risker för att utsättas för ekonomiskt våld. Det gäller bland annat brister kopplade till e-legitimation, lån och kreditgivning, regler för bodelning och underhåll för gemensamma barn.
– Det kanske enklaste exemplet är att tvinga till sig en pinkod till en telefon och ett bank-id, då har man hela internetbanken i sin hand. Pinkoder och biometrisk information är säkerhetsanpassat utifrån att våldet, eller hotet, finns utanför hemmet. Men om personen som vill åt dina uppgifter finns i ditt hem, då är en pinkod inte något egentligt skydd, säger Ludvig Stendahl.
Riksrevisionen rekommenderar nu att regeringen kartlägger och lämnar förslag på lagstiftning för att motverka ekonomiskt våld. Man vill även att myndigheterna samverkar för att kartlägga brister på området samt säkerställa att det finns kunskap och rutiner på plats.
– Till regeringen rekommenderar vi att kartlägga behovet av lagstiftningsåtgärder. Men även andra typer av åtgärder som förebygger riskerna och för att mildra konsekvenserna för dem som utsätts. Regeringen bör även undersöka hur myndigheter utnyttjas för att utöva ekonomiskt våld mot närstående, säger Stendahl.
I höstas gav regeringen en rad myndigheter i uppdrag att sammanställa och sprida information om ekonomiska aspekter av våld i nära relationer
DN söker regeringen.
