Det är en omstridd utredning som friskolekoncernerna väntar på med spänning eftersom den kommer föreslå en rad skärpningar av deras spelregler.
– Det är komplicerade direktiv och jag känner en ganska stor oro inför de förslag som ska komma, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega utbildning som representerar friskolebranschen.
– Nittio procent av våra medlemmar är små med rörelsemarginaler på 2-5 procent generellt. Vi räknar med att det kommer förslag som ökar kostnaderna och risken är att de inte kan driva verksamheten vidare, säger han.
Bakgrunden till att utredningen tillsattes är att friskolekoncerner kunnat plocka ut stora vinster samtidigt som de haft dålig kvalitet i undervisningen.
DN har till exempel skrivit om Thorengruppen som haft intäkter i miljardklassen, med ägare som tagit ut miljonvinster och som kunnat bygga en sportarena för intäkter som kommer från skolpengen.
Samtidigt har koncernens skolor fått förelägganden för bristande kvalitet.
Andreas Mörck lyfter i stället fram Academedia, Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan.
– De har rörelsemarginaler på runt fem procent och jag tror att många små friskolor behöver ha större marginaler än många har i dag för att skapa ekonomisk stabilitet på sikt.
Regeringen behöver fråga sig om de verkligen vill fortsätta låta aktiebolag driva skolor, menar Andreas Mörck.
– När det gäller detta med vinst måste de fråga sig om vi ska acceptera aktiebolag som driver skolor eller inte. Det är det som är och bör vara huvudfrågan. Jag menar att de bidrar till innovation och utveckling, säger Andreas Mörck.
Utredningen om vinst i skolan startades av den förra S-regeringen som ville utreda ett totalt vinststopp.
Men direktiven ändrades av den nuvarande regeringen och handlar nu om att begränsa vinstuttaget vid kvalitetsbrister.
– De har siktat in sig på att lösa de mest uppenbara problemen, i stället för att ta bort det som är grunden till de problem som uppstår, vinstuttagen, säger Åsa Westlund som är skolpolitisk talesperson för Socialdemokraterna.
Det gör att det hela tiden kommer uppstå nya problem eftersom det finns många sätt att dölja vinstuttag, menar hon.
Socialdemokraterna vill inte säga att de vill förbjuda aktiebolag att äga skolor eftersom det kan vara juridiskt svårt, enligt Åsa Westlund.
– I så fall vill vi ha mer juridik på fötterna. Det är också en fråga om att förhandla med andra partier, säger hon.
Ett av de huvudsakliga förslag som väntas komma handlar om att stoppa koncerner som missköter sina skolor från att ta ut vinst. Ägare ska också stoppas från att ta ut vinst de första åren, enligt direktiven.
– Det är rimliga förslag, men branschen bör reglera det istället, säger Andreas Mörck och hänvisar till att Almega tillsatt ett etiskt råd som ska granska att friskolorna följer branschens egen uppförandekod.
En annan förändring av spelreglerna handlar om att införa direkta böter mot koncerner som gör fel och missköter sitt uppdrag, oavsett om felet rättas i efterhand eller inte.
DN har vid flera tillfällen skrivit om friskolor som fått behålla skolpengen även när det framkommit att de misskött verksamhet grovt. De har även kunnat behålla miljoner i statsbidrag som varit riktade för sådana saker som de kritiserats för att missköta.
Enligt direktiven ska pengarna kunna krävas tillbaka.
– Om något inte använts för vad det är avsett för, tycker jag det är rimligt, säger Andreas Mörck.
På Liberalernas landsmöte i mars sa partiledaren Johan Pehrson att L vill stoppa det utländska ägandet i svenska friskolor eftersom det innebär säkerhetsrisker i en allt osäkrare värld.
Det backas upp av utredningar från både Totalförsvaret och Skolverket som utfärdar samma varning, och konstaterar till exempel att en majoritet av ägandet i de två största friskolekoncernerna Academedia och Internationella engelska skolan är utländskt.
Det utländska ägandet granskas redan av Skolinspektionen och Inspektionen för strategiska produkter (ISP), menar Andreas Mörck.
Men han öppnar ändå för att reglerna kan behöva skärpas.
– Vi vill ju inte se skolägare som kommer från antidemokratiska länder som Ryssland och Kina, säger han.
Läs mer:
Nytt etiskt råd ska sätta press på friskolorna
Regeringen vill att friskoleägare granskas hårdare
