Anna Werner är vd för Svensk Solenergi. Hon tycker att det är en absurd skatt och menar att Sverige är ensamma i Europa om att ha det så här.
– Det är som att odla tomater i sin trädgård och tvingas betala skatt varje gång man äter en, säger hon.
Systemet innebär att så snart en solcellsanläggning överskrider gränsen på 500 kilowatt, beskattas hela den egenanvända elproduktionen – inte bara det överskjutande. Det gör att många bolag medvetet väljer att dimensionera sina anläggningar just under gränsen, trots att taken skulle kunna rymma betydligt större installationer.
– Vi har 23 megawatt installerad solel i Sverige, fördelat på 19 anläggningar. Fyra av dem är över 500 kilowatt – och det är de som drabbas av skatten, säger Jon Malmsten, energiexpert på fastighetsbolaget NREP.
– Vi får betala ungefär 190 000 kronor per år för en anläggning på 500 kW i i energiskatt, vilket kan vara åtta gånger högre än själva servicekostnaden för anläggningen. Det slår direkt mot lönsamheten.
Enligt NREP innebär det att solcellsprojekten styrs av skatteregler snarare än av byggnadens potential eller klimatnytta.
– Vi bygger suboptimalt. Det är dålig ekonomi att gå över gränsen, eftersom man då beskattas för varje kilowattimme, även den man själv använder, säger Jon Malmsten och fortsätter:
– Vi har byggnader som hade kunnat rymma 2 500 kilowatt, men vi nöjer oss med 500. Det är vansinnigt när vi samtidigt säger att vi ska klara klimatomställningen.
Rapporten från Svensk Solenergi och Fastighetsägarna visar att Sverige är ensamt om att både ha låg tröskel för beskattning och hög skattesats. Länder som Tyskland, Nederländerna, Danmark, Spanien och Österrike har tvärtom valt att helt slopa beskattningen av egenproducerad solel inom fastigheten.
EU-kommissionen har flera gånger uppmanat medlemsländerna att sluta ta ut oproportionerliga avgifter på lokal solel. Det reviderade förnybartdirektivet slår uttryckligen fast att el som produceras och används i samma byggnad bör undantas från beskattning och andra administrativa hinder.
Men i stället för att följa EU:s uppmaning har Sverige gått i motsatt riktning. Från och med den 1 januari 2025 höjdes energiskatten på el till 49,3 öre per kilowattimme. Och från 2026 slopas även skattereduktionen för mikroproduktion. Sammantaget leder det till minskade incitament för att investera i grön teknik – och till att stora takytor lämnas outnyttjade.
– Nu är det dags att regeringen agerar, säger Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna.
