Den svenska skogens roll som klimatbroms har länge setts som en självklarhet – genom fotosyntesen fångas koldioxid in från luften och lagras i träden och marken.
Men nya data visar att upptaget av koldioxid har minskat dramatiskt, vilket gör att Sverige ser ut att bryta mot EU:s klimatlagstiftning.
Enligt en preliminär beräkning från SLU saknas i snitt 13,9 miljoner ton koldioxid per år för perioden 2021–2025 – lika mycket som de årliga utsläppen från all Sveriges trafik.
Om Sverige missar kraven på skogen, förs underskottet automatiskt över till huvudsakligen transportsektorn – där Sverige redan balanserar på gränsen för EU-kraven.
Som DN tidigare rapporterat om kan detta leda till chockhöjda bränslepriser. Nu har farhågorna om ett jättelikt underskott i skogen besannats.
– Det är en rätt besvärande situation. Antingen måste vi snabbt minska utsläppen från vägtrafiken – vilket i praktiken är omöjligt – eller så väntar EU-böter, säger ekonomiprofessor John Hassler, som tidigare lett regeringens klimatutredning.
Sedan 2014 har den svenska skogens kolupptag minskat kraftigt, till stor del på grund av långsammare tillväxt och hög avverkning.
Enligt EU:s regler måste varje medlemsland visa att skog och mark binder en viss mängd koldioxid. Mängden är fastställd utifrån hur skogsbruket såg ut under åren 2000–2009 – den så kallade skogliga referensnivån.
Nu har SLU på uppdrag av regeringen genomfört en teknisk korrigering av denna referensnivå – något som Ekot var först med att uppmärksamma. Syftet var att anpassa modellen till uppdaterade mätmetoder och bättre spegla skogens nuvarande tillstånd.
Men resultatet blev nedslående: enligt den nya beräkningen borde Sveriges skogar ha bundit hela 11 miljoner ton mer koldioxid per år.
Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har tidigare sagt till DN att regeringen, tillsammans med Finland, försöker få EU att minska klimatkraven för skogen. I ett dokument DN tagit del av varnar Sverige för ”stora konsekvenser” om länder missar klimatkraven på skogen.
Om regeringen kommer att lyckas är oklart.
– Vi borde ha agerat tidigare. Ett stort problem är att Sveriges klimatmål inte inkluderat skogens roll som kolsänka. Det var ett misstag, säger John Hassler.
För att klara framtida krav menar Hassler att Sverige måste börja betala markägare för att öka kolinlagringen i skogen. Det kan innebära att låta skogen stå längre, minska avverkningen eller skydda mot viltskador.
I hans klimatutredning från 2023 föreslogs att ersättningen kopplas till det ekonomiska värdet av utsläpp – via antingen koldioxidskatten eller intäkter från utsläppshandel.
– Det skulle vara mycket gynnsamt för skogsägarna. De skulle kunna få lika mycket som om de sålde träden. Däremot skulle skogsindustrin få betala mer för sin råvara. Det är en intressekonflikt som borde uppmärksammas mer, säger John Hassler.
Den slutliga redovisningen till EU för perioden 2021–2025 sker först 2027. Då är det för sent att vidta åtgärder för att stänga gapet.
DN har sökt klimatminister Romina Pourmokhtari.
Läs mer:
Risk för bränsleprischock – regeringen vill få EU att minska klimatkraven
Här avgörs Sveriges klimatpolitik – och framtida bränslepriser
