Nyligen avslöjade DN att skogsbolaget SCA vill lämna certifieringen FSC. Det är en märkning för att konsumenter ska kunna välja produkter som kommer från hållbart skogsbruk där hänsyn tas till bland annat renskötsel.
Nu har DN tagit del av ett mejl från SCA till 36 företrädare för samebyar som har renar på bolagets marker. Där skriver SCA att FSC:s processer ”ger skogsägarna för lite inflytande” och att den främsta förändringen när SCA nu sannolikt lämnar certifieringen – blir att renskötare kommer ha minskad möjlighet att säga nej till avverkningar:
”Den primära förändring som vi ser framför oss är att vi flyttar dialogen mer mot faktiska hänsynsåtgärder snarare än huruvida de planerade skogliga åtgärderna skall genomföras eller inte”, skriver bolaget.
DN har varit i kontakt med flera samebyar som nåtts av mejlet. En av dem är Vapstens sameby, där Merete Omma är medlem. Hon är också chef på Samerådets EU-avdelning.
– När SCA nu vill begränsa samebyarnas inflytande till endast ”hänsynsåtgärder” vid redan beslutade avverkningar, är det ett medvetet ställningstagande där samiska rättigheter och renskötselns villkor åsidosätts. Det är allvarligt. Om Sverige tillåter detta, riskerar man att bryta mot sina internationella åtaganden gentemot samerna som urfolk, säger hon.
Anders Baer, renskötare i Vilhelmina norra sameby:
– Det här är en krigsförklaring. Det är kanske för tidigt att säga men – det är tyvärr så det känns, säger han.
Marie Hagsgård är en av landets främsta juridiska experter på samers rättigheter. Hon har varit utredningssekreterare i tre samerättsliga utredningar och president för Europarådets expertkommitté för Ramkonventionen för skydd av nationella minoriteter.
Enligt Hagsgård visar SCA:s mejl att bolaget inte har för avsikt att visa den hänsyn för renskötseln som skogsvårdslagen kräver. Den säger att skogsbruk ska bedrivas så att samebyar har tillgång till sammanhängande områden för renbete.
SCA lyfter också i mejlet att man inte vill ha begränsningar i att plantera den invasiva tall-arten contorta. I contortaplantager går det ofta inte för renar att beta.
– Hur möjliggör detta, som SCA säger, en samexistens på marker där även samiska rättigheter gäller?
Jörgen Bendz, chef för skog och skötsel på SCA och den som undertecknade brevet till samebyarna, skriver till DN att det inte ska tolkas som att samebyarna inte längre kommer kunna säga nej till specifika avverkningar. Samtidigt menar han att samebyarna inte ska kunna ha totalt veto.
”Certifieringen kan användas som ett veto mot åtgärder, i vissa fall naturvårdande”, skriver han och fortsätter:
”Det vi säger är att oavsett om vi ska vara certifierade via FSC eller PEFC (en annan certifiering, reds anm), vill vi ha samråd där det finns utrymme för såväl ja och nej, men där en större tyngd ligger på kompromisser.”
Vad säger du till samebyarna som är kritiska till dessa inskränkningar för deras del?
”Vi menar att det ligger i allas intresse att jobba för tydligare och mer förutsägbara regler som strävar efter balans mellan olika värden snarare än certifieringar som driver fram konflikter.”
Naturvårdsverket har konstaterat att höga skogsavverkningsnivåer har bidragit till att den svenska skogen inte längre kan fungera som den stora kolsänka den tidigare varit. Ändå skriver SCA i mejlet att klimatnyttan med bolagets skogsbruk undervärderas.
Enligt Jörgen Bendz behöver man fokusera mer på produkter som kommer av skogsbruk, än på den kolsänka som skogen utgör när den står orörd.
Men den senaste forskningen visar att det ger bättre klimatnytta att minska på avverkningstakten i närtid, säger Bengt-Gunnar Jonsson, professor i biologi vid Mittuniversitetet, till DN. Han tror att grunden för SCA:s agerande är bristen på skogsråvara.
– Det är bara att titta på hur avverkningstakten har förändrats de senare åren, och hur tillväxten och åldersfördelningen i den svenska skogen ser ut. Man har ett problem med råvaruförsörjningen till industrin. Och det blev ännu mer accentuerat när man inte kan importera från öster i samma utsträckning som man har gjort tidigare. Så man anar ju att det är den problematiken som ligger bakom här, säger han.
Anders-Erling Fjällås är ordförande för Semisjaur-Njarg sameby. Han minns tiden före FSC, berättar han för DN.
– Jag kan konstatera att det som SCA nu vill införa är att vrida klockan mer än 30 år tillbaka i tiden. Och vad de egentligen säger kan sammanfattas enligt följande: ”Vi kommer att köra över renskötseln – men vi erbjuder oss att tuta innan vi gör det.”
