För två år sedan räknade Stockholms stad upp ersättningen till sina egna gymnasieskolor med fyra procent i snitt.
Men de gav inte lika stor ersättning till friskolorna som fick knappt två procent i uppräkning.
Det strider mot likabehandlingsprincipen, att alla skolor ska få lika mycket ersättning, enligt friskolekoncernen Academedia, som överklagade stadens beslut för 2023 till Förvaltningsrätten – som dock gav staden rätt.
Sådana överklaganden gör Academedia och andra friskolekoncerner regelbundet.
Förra året skrev DN att Academedia krävde 6,55 miljoner i retroaktiv ersättning av Södertälje kommun för kostnader som bara kommunen hade haft.
Skolminister Lotta Edholm (L) blev upprörd och sade att friskolornas krav stärkte henne i uppfattningen om att finansieringssystemet till friskolorna måste göras om i grunden.
Stadens beslut för 2023, att inte räkna upp ersättningen lika mycket till friskolorna, överklagades av Academedia ända upp i Högsta förvaltningsrätten som nu beslutat att inte bevilja prövningstillstånd.
Det betyder att staden fått rätt, Förvaltningsrättens dom gäller.
Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) är kritisk till att Academedia driver processer för att få ut mer pengar från det allmänna.
– Academedia kan gå med vinst och dela ut pengarna till ägarna. Men utan att behöva redovisa sina kostnader och hur de flyttar pengar mellan skolor och koncerner på samma sätt som vi måste göra, säger hon.
Hon är också kritisk till att de lägger resurser på sådana processer, vilket också sätter staden i arbete, och tar resurser från bland annat undervisning.
– Om man är en stor och seriös koncern borde man lägga sin kraft på att generera bra kvalitet i undervisningen, inte på att hela tiden försöka mjölka kommunerna på mer pengar, säger hon och nämner Praktiska gymnasiet i Täby som exempel.
I veckan fick Academedia ett vite på 8,5 miljoner kronor av Skolinspektionen för att skolan har allvarliga och omfattande brister. Bland annat får inte elever det stöd de har rätt till. Betygssättningen fungerar inte som den ska, och det gör inte heller det arbetsplatsförlagda lärandet.
– Om vi gör underskott ska vi betala mer till friskolorna i efterhand. Samtidigt kan de göra underskott och ha betydande kvalitetsbrister utan att behöva betala tillbaka pengar till oss. Och samtidigt betala ut vinst till sina ägare, säger Emilia Bjuggren.
Bara den här rättsprocessen har pågått i två år med omprövningar och överklaganden.
– Det har tagit mycket resurser som hade kunnat läggas på en bättre elevhälsa, skolböcker, fler lärare, säger Emilia Bjuggren.
Även Riksrevisionen har konstaterat att ersättningen till friskolorna slår orättvist mot eleverna i de kommunala skolorna som har ett större ansvar och högre kostnader.
Gustav Blomberg är ekonom på Academedia och den som drivit överklaganden i domstolarna.
Skolborgarrådet tycker ni borde lägga resurserna på undervisningen i stället för att ”mjölka systemet på pengar”?
– Vi ska inte överdriva hur mycket resurser vi lägger på det här, säger Gustav Blomberg.
Han uppger att han lagt ner 40 timmar på den här processen som en del av hans vanliga arbete, men vill inte göra någon uppskattning om hur många processer som koncernen driver för närvarande.
– Men brister i skolor kan inte utesluta vår möjlighet att överklaga prisbeslut. I det långa loppet måste vi ha en korrekt finansiering, säger han.
Academedia gör överskott som ni delar ut som vinst. Aktieägarna får ”extrautdelningar” genom att de får sälja tillbaka sina aktier till Academedia för ett högre pris. Koncernens vd tjänar 10-12 miljoner kronor om året. Det kan tolkas som att ni får tillräckligt mycket pengar från det allmänna.
– Vi får absolut inte tillräckligt mycket pengar när det gäller gymnasieskolan i Storstockholm. Den är grovt underfinansierad och ligger långt under Göteborg och Malmö och under riksprislistan, säger Gustav Blomberg.
– Sedan har vi överskott i våra verksamheter, som kommer från hela vår svenska verksamhet, men också våra icke-skolpengsfinansierade verksamheter, och från utlandet. Sedan är det upp till våra ägare att besluta hur eventuella överskott ska disponeras. Det kan jag inte kommentera eftersom jag själv inte är ägare i Academedia, säger Gustav Blomberg.
Han beklagar att både Kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen inte gett prövningstillstånd. Det betyder att det inte finns någon vägledande dom.
Det gör att Academedia redan har överklagat 2024 och 2025 års ersättning.
– Där har vi gott hopp om att få Förvaltningsdomstolen med oss eftersom bevisläget är något bättre. Vi är heller inte ensamma. Åtta andra fristående huvudmän har också överklagat för 2024, bland annat Kunskapsskolan, Stockholms Stadsmission, Viktor Rydberg, Jensen och Edukatus Alliance (som tidigare hette Thoréngruppen).
Hur mycket pengar det kan röra sig om vill inte Gustav Blomberg svara på med motiveringen att det är för komplext.
