Skolministern beredd att slopa F-betyget

Det svenska betygssystemet har länge kritiserats för att vara orättvist. Dessutom finns en omfattande kritik mot att så mycket som 15 procent i nian får betyget F (underkänt) och därmed stoppas från att läsa vidare på gymnasiet.

Nu säger nationalekonomen Magnus Henrekson att den utredningen han ska presentera för regeringen i februari nästa år kommer att föreslå ett helt nytt betygssystem – där den hårda F-gränsen försvinner, något som Vi Lärare var först med att rapportera.

Utredningen kommer att föreslå en tiogradig betygsskala som ska ersätta de nuvarande bokstavsbetygen. Då ska även elever med låga betyg kunna komma in på gymnasiet och inte, som i dag, stoppas av en skarp betygsgräns i vissa ämnen. De ska kunna antas på sitt sammanlagda meritvärde i alla ämnen, föreslår utredningen.

Skolminister Lotta Edholm har tidigare sagt nej till att slopa F-gränsen. Nu öppnar hon för att genomföra utredningens förslag och ta bort F-gränsen.

Varför har du ändrat dig?

– För att det här förslaget innebär ett helt nytt betygssystem som tar bort betygsinflation och som ger fler elever en chans att lyckas, säger Lotta Edholm.

Men det behöver kompletteras med andra utredningsförslag som pågår parallellt, menar hon. Till exempel ses läroplanerna över för att de ska ta större hänsyn till barns kognitiva utveckling genom att fokusera mer på faktakunskaper och mindre på analysförmåga.

– En annan utredning ser över hur elever ska kunna få mer stöd tidigt eftersom barn är olika och går olika snabbt fram, säger Lotta Edholm.

Hon nämner också utredningen Fler vägar till arbetslivet som ser över om det behövs nya yrkesutbildningar med mer praktik och längre krav för att komma in.

Sverige sticker ut i ett internationellt perspektiv. Att så mycket som 15 procent av grundskoleeleverna i Sverige inte är behöriga att läsa vidare på nationella gymnasieprogram, kan jämföras med några få procent i övriga EU-länder, enligt Magnus Henrekson.

– Vad är vitsen med det ur ett samhällsperspektiv, när det leder till utslagning, säger Henrekson.

Lotta Edholm håller med om att nuvarande system gör att för många elever slås ut.

– Jo men så är det, både genom att de har alldeles för dåliga kunskaper, men också för att det i dag är en sådan skarp gräns. Det här förslaget suddar ut den gränsen utan att för den sakens skulle sänka kraven, säger Lotta Edholm.

Nästa steg blir att fråga sig vad som ska krävas för att en elev ska komma in på en viss utbildning.

– Då kommer det att behövas nya yrkesutbildningar som fler elever kan komma in på, säger Lotta Edholm.

Att Sverige sticker ut genom att slå ut fler elever än andra länder. Hur har det blivit så och vem bär ansvaret?

– På den frågan finns det många förklaringar. En är att man för många år sedan avskaffade de tvååriga utbildningarna. En annan är att man infört kursplaner som är för abstrakta och inte anpassade till barns kognitiva utveckling, säger Lotta Edholm.

Betygsutredningen har också i uppdrag att bromsa den skenande betygsinflationen. Därför föreslår den att alla nationella prov i årskurs 9 och på gymnasiet genomförs digitalt och rättas centralt.

En elevs sammanlagda meritvärde ska sedan kalibreras mot skolans snittresultat på de nationella proven i matematik, svenska, engelska, NO och SO.

Det är nödvändigt på grund av ”marknadiseringen” av den svenska skolan som gör att skolor konkurrerar med varandra om elever, menar Magnus Henrekson.

– Vi har haft det här systemet i 32 år och inget politiskt block har sett till att avskaffa det. Då kan man inte som i dag låta betygssättningen vara ett konkurrensmedel mellan skolorna, säger Magnus Henrekson.

Läs mer:

Utredning ska sätta stopp för glädjebetyg i skolan

Riksrevisionen: Statens insatser mot betygsinflation inte tillräckliga