I november 2022 vällde människor ut på gatorna i Cherson med blågula flaggor och glädjerop. Ukrainas försvarsstyrkor hade jagat bort ryssarna efter nio månaders ockupation.
Men under åren som följt har stadsborna hamnat under en annan form av belägring. De ryska invasionsstyrkorna befinner sig bara några mil bort – på andra sidan floden Dneprs delta – och har fortsatt anfallen från distans.
I dag gapar Chersons gator i stort tomma. 55-åriga Olha Komanytsa håller dock sin blomaffär öppen i en liten kiosk mitt i centrum, med hinkar fyllda av rosor i olika färger.
– Knappt någon köper blommor. Vi försöker bara ta oss igenom det här, säger hon till AP:s utsända.
Drygt tre fjärdedelar av stadens invånare har åkt därifrån. Olha Komanytska är en av uppskattningsvis 60 000 som är kvar.
Floristen härmar det låga, intensiva surr som de har lärt sig att snabbt identifiera. När hon rör sig genom centrum så håller hon sig tätt intill husväggarna för att undkomma drönarnas ”ögon”, berättar hon.
– När jag går hem på kvällen så är de ovanför mig. Man kan bara springa. Tidigare kunde man gömma sig under träden. Nu vet jag inte var man kan gömma sig.
Över gatorna hänger stora skyddsnät som ska ge ett första skydd mot störtande drönare eller brinnande vrakdelar. Under de senaste veckorna har näten täckts av gula höstlöv.
Vid ett av stadens sjukhus har hela huvudentrén ramats in av nät. Vid postkontor och busshållplatser har betongbarriärer placerats ut.
Vid skrivbordslängor i kontorslokaler sitter den ukrainska militärens enheter för elektronisk krigföring och sköter drönarförsvaret.
På en halv dag kan fienden anfalla med upp emot 250 drönare av olika slag och då stoppas ungefär nio av tio, berättar 28-årige Max som sitter vid ett av skrivborden.
Vardags- och familjeliv sker bakom stängda dörrar. I källaren i ett flerfamiljshus arrangeras schacklektioner för grupper av barn.
– De här ungarna stannar hemma hela tiden. De får undervisning på nätet, allt i deras liv sker på distans, säger schackläraren Oksana Chorosjavyna.
I källaren på ett annat bostadshus tränar ungdomar boxning. En av dem, 16-årige Artem Tsilynko, säger sig ha blivit avtrubbad. Men livsfaran gör sig påmind när tungt artilleri dånar om natten.
– Hjärtat dunkar när man sitter där i källaren. Efter det är det svårt att somna.
