Den pensionerade kemiingenjören Helge Andersson var ingen typisk alkoholist, i alla fall inte vid första anblick. Han hade fyra stående tider på tennisbanan varje vecka och ytterligare ett regelbundet träningspass med innebandygänget. Fast eftersläckningen innehöll alltid öl. Eller pilsner, som Helge säger.
– Det var ju för många. Jag vet det. Och barnen var oroliga i bland, men själv kände jag inte av nånting faktiskt.
I slutet av 2023 var Helge på kontroll hos sin husläkare och värdena som mättes upp där skickade honom direkt vidare till Sahlgrenska. Efter utredning kom domen.
– Det var långt gången skrumplever, så det var ju bara att dra i knappen och sluta upp.
Helge Andersson säger att det var en självklarhet att bli helnykter på stört. Det fanns liksom inget annat val, om han alls skulle ha en chans att överleva. Resten av livet tuffade på till en början. Länge höll han i sina pass med veterangänget ”Björnligan” nere i hallen på Ullevi.
– Men i våras var det en gubbe på tennisen som sa ”fan, du är ju gul!” Så det fanns ju där.
Sen kom också tröttheten. Och yrseln. Och framåt sommaren fick tennisvännerna klara sig utan Helge. Hans prover såg sämre och sämre ut.
– Blodet är ju en riktig soppa. Med alla substanser de kan mäta. Bilirubinet som visar hur levern mår ska ligga mellan 5 och 20. Mitt var uppe på över 200.
Den sista veckan i september ser läkarna ingen annan utväg än transplantation. Helge Andersson, som just fyllt 68 år, har tagit itu med sin beroendesjukdom och kan därför sättas upp på Sahlgrenskas leverlista.
– Förr sågs det som kontroversiellt, att satsa så här stora resurser på en alkoholist, men nu ser vi det ju som en sjukdom. Den som klarar att behandla sitt grundtillstånd är en bra kandidat för oss, säger leverkirurgen Markus Gäbel.
Fakta.Skrumplever
Det kliniska namnet är levercirros och tillståndet kan ha andra orsaker, men ofta beror det på alkoholpåverkan.
Mellan 10-15 procent av alla som får en ny lever har alkoholcirros.
Kraven för att bli uppsatt för transplantation är:
● Insikt om sjukdomen och en vilja att livslångt avstå alkohol
● Dokumenterad nykterhet inför operation
● Kontakt med alkoholvårdsenhet och ett gott socialt nätverk
● Sjukdomen får inte ha orsakat så stora andra skador att prognosen för en lyckad transplantation anses påtagligt nedsatt.
Källa: Nationellt vårdprogram för Levertransplantation
Cirka 150 personer om året får en ny lever i Sverige. I snitt får de leversjuka vänta fyra månader på listorna och den tiondel som väntar längst står uppskrivna i runt ett år innan det blir dags.
Men Helge hann bara vara på listan i en enda vecka. En förmiddag i början av oktober ringde koordinatorn.
– Och jag bara WA-OW! ”Kan du komma mellan ett och två?” frågade hon och så blev jag inlagd och omskött och nedbäddad.
Först efter midnatt skedde dock det medicinska miraklet. Och från och med då kallar han sig Helge 2.0. Han vet – eftersom andra berättat – att han mindes allt viktigt direkt när han vaknade upp. Barnens namn och barnbarnens, allt var där.
Men han minns inte att han mindes.
– Närminnet är lite… Och det är väl normalt när man blir äldre så klart, men mitt är mycket sämre efter sjukdomen tycker jag.
Markus Gäbel som följer Helges återhämtning säger att minnet kan påverkas av flera saker. En faktor är själva det stora ingreppet.
– Helge har ju varit med om en omvälvande upplevelse. En transplantation är en tuff operation. Dessutom får han nya läkemedel som också kan påverka honom.
Det är livslång medicinering som gäller för en transplanterad. Viktigast är de immunhämmande preparaten som ska förhindra att kroppen stöter bort det nya organet. I Helges fall en frisk lever, där den gamla sjuka en gång satt.
Ärret på buken är till en början skarpt, smalt, rödsvart och bågformat. Det startar mitt på bröstkorgen och svänger ner och ut till höger. De första dagarna gör det ont när han hostar eller vrider på sig, men efter tio dygn får Helge Andersson komma hem till trean högst upp på Masthuggsberget.
Yngste sonen Alfred har tillfälligt flyttat tillbaka och finns med honom i vardagen. Långsamt börjar Helge gåträna och lära sig fylla dosetten. Fyra gånger om dagen ska medicinerna tas, som mest sju piller på en gång. Han sväljer dem med kall mjölk och skickar en tacksam hälsning ner till levern.
– Det är lite så där att ”det är bra att du sitter där” och ”tack för att du passar in så bra”.
Det spänner fortfarande i bukhinnesåret, men under veckorna som följer efter hemkomsten kan Helge Andersson långsamt öka på antalet promenader. Och med el-vespan tar han sig ner till Ullevi igen.
– Vilken fin färg du har! hojtar Keiko Terasaki när Helge ansluter till tennisgänget i Björnligan lagom till fikat den 28 november. Hon klappar sig själv på kinderna och menar att Helge ser rosigt frisk ut igen.
– Ja, nu är du mer dig själv, säger klubbkamraten Nimrod de Broen.
Helge har spelat tennis i hela sitt liv. Som 15-åring mötte han Ted Gärdestad i junior-SM, men nu, som nyopererad, blir det bara en pratstund med de andra veteranerna.
På Transplantationscentrum några veckor senare är behandlande läkaren Markus Gäbel lite otålig. Helge Andersson är där för att kolla alla värden och ett av dem är vikten. Han har ökat.
– Ingen ser att du är transplanterad förutom på ärret, vilket är fantastiskt, men ska du uppnå 100 år måste du motionera och leva sunt. Att slå lite bollar är bara bra för dig, säger Markus.
– Jag hade tänkt börja igen med matcher i februari, men du tror kanske att jag kan göra comeback tidigare då? frågar Helge.
– Ja, du är mycket friskare nu än innan operationen. Då hade du ett livsviktigt organ som höll på att lägga av. Så är det inte längre, säger Markus Gäbel.
Den första tiden efter ingreppet var Helge Andersson på kontroll på sjukhuset en gång i veckan. Nu har det tunnats ut till varannan och han har fått okej från vårdteamet att lämna stan. Över jul ska han resa till barnbarnen i Boden. Efter det är han kallad till 3-månaderskontroll.
– Haha, det låter som om jag ska till barnavårdscentralen. Och visst det är ju en sorts pånyttfödelse. Helge 2.0 ska få en bra start i livet.
En del av den nya tillvaron är skrivande. Helge Andersson jobbar med en deckare och under processen njuter han gärna av smaken av öl. Men alkoholhalten i flaskan som står på bordet bredvid datorn är 0,0 procent.
– Jag gör som ni säger, det är inte svårt. Men jag tänker att om jag få leva till jag blir 100 år, då ska jag ta mig en öl.
– Nej! säger läkaren Markus Gäbel strängt. Du hade en sak i ditt liv som inte fick finnas, och den ska inte finnas nu heller.
Helge nickar.
– Så vad gör du den dagen du blir 100? frågar Markus retoriskt.
– Jag bjuder hem alla på kalas, säger Helge. Med kaffe och tårta. Men ingen sprit.
Transplantationskirurgen är nöjd.
Fram tills för ett år sen hade Helge Andersson nästan ingen erfarenhet alls av sjukhus. Han fick sy fast en bit av tån en gång när han hade åkt barfota i gammaldags rullskridskor och en annan gång fick han en hårt skjuten tennisboll i ögat och fick gå med lapp. Men han hade aldrig varit inlagd, förrän nu.
En stor upptäckt var sängen.
– En höj och sänkbar i ryggen, så man kan sitta upp. Så gott!
I december levererades en sån säng upp till Masthugget. Far och son hjälps åt att montera den.
– Jag är så glad över att det har gått så bra för mig och att jag har fått det här livet till skänks utav sjukvården. När jag en gång går bort hoppas jag att jag får donera något jag med, så att jag blir …skuldfri, säger Helge Andersson.
Han står i donationsregistret, registrerad som positiv till att ge sina organ och vävnader vidare. Och faktum är att han kan bli aktuell.
– Inte just levern, men hornhinnorna kanske? Hjärtklaffar? Det är beslut som får tas då, säger kirurg Markus Gäbel.
För ett år sen hade han över 40 personer som väntade på en levertransplantation. När den här texten går i tryck är det 18 på Sahlgrenskateamets lista.
– Det är väldigt, väldigt lågt. Men vi kommer från en tid med väldigt många på listorna och det har varit lätt att göra skillnad. Sen kan det ju också vara så, att för få sätts upp som kandidater? Att vården är för snål med att anmäla leverpatienter? Jag vet inte. Sådana här listor är alltid bara en ögonblicksbild, säger Markus Gäbel.
Fakta.Organtransplantationer
● Tre centrum i Sverige utför transplantationer: Stockholm/Uppsala, Lund/Malmö och Sahlgrenska i Göteborg.
● Organen kan komma från hela Skandinavien. En enda donator kan potentiellt bidra till att över 15 sjuka personer räddas till livet eller får en kraftigt förbättrad hälsa genom transplantation av njurar, lever, hjärta, lungor, bukspottkörtel, tunntarm, hudvävnad, hjärtklaffar och hornhinnor.
● Överlevnaden för mottagarna är god. Ett år efter en hjärttransplantation lever 94 procent och samma siffra gäller dem som fått nya lungor. De levertransplanterade har 98 procents överlevnad efter ett år.
● Donationsregistret är öppet för alla som vill dokumentera sin inställning till donation, oavsett levnadsvanor, sjukdomar och ålder. Den äldsta donatorn 2022 var 87 år gammal.
● Vårdnadshavare kan också registrera barn upp till 15 år.
● De gamla donationskorten som många kanske har kvar i plånboken gäller fortfarande, men vården uppmanar alla att vända sig till det digitala registret också, eftersom det är säkrare och mer lättillgängligt för vårdpersonalen.
Källa: Socialstyrelsen
Mellan de två ögonblicksbilderna som vi talat om här – december 2023 och december 2024 – hann den dödssjuke Helge Andersson från Masthugget i Göteborg både diagnosticeras, utredas, sättas upp på listan – och plockas bort från den.
– Så här i efterhand, om jag hade fått välja mellan att leva ett vanligt pensionärsår – utan leverproblem – och detta år, så som det föll ut… så hade jag faktiskt valt det sistnämnda. Jag har fått erfara så mycket och träffat så många fantastiska människor, säger han.
Läs också: Kirurgerna som har livet i sina händer
