Stockholms handelskammare presenterade nyligen beräkningar som gör gällande att resorna med SL-trafiken minskade under hösten, detta trots att allt fler slutat arbeta på distans. Enligt organisationen är det kapningarna i busstrafiken som ligger bakom minskningen.
Men enligt SL stämmer inte handelskammarens uträkningar som baseras på ett underlag från just SL.
– Detta med påstigandesiffror är inte en exakt vetenskap. Våra data kommer inte från någon totalundersökning över resande, utan tas fram med en statistisk metod. De ska användas som ett jämförelsetal över antal påstigningar för en vardag i hela avtalsområdet. Vi har inte satt en gps på varje resenär så vi vet inte exakt hur folk reser och hur många byten de gör, säger Claes Keisu, pressansvarig på trafikförvaltningen.
– Handelskammaren rör sig med totalsiffror, så kan man inte använda underlaget, säger Gabriella Nilsson som analyserar resmönster på trafikförvaltningen.
Hon påpekar även att den snittsiffra för antalet påstigningar som en resa inom SL-trafiken bedöms omfatta – det vill säga 1,61 – gäller för samtliga trafikslag. Den siffran kan inte användas för ett specifikt trafikslag, vilket Handelskammaren har gjort.
– De har dividerat tunnelbaneresor och bussresor med 1,61, det kan man inte göra eftersom det här representerar hela resan i kollektivtrafiken. Majoriteten av de som åkte buss i innerstan gjorde nog inga byten. Det blir ett felaktigt hanterande av våra data, säger Gabriella Nilsson.
Enligt Stockholms handelskammares beräkningar så minskade resandet med buss i Stockholms innerstad hösten 2024 jämfört med samma period 2023. Även SL:s egna siffror för det genomsnittliga antalet påstigande per månad på buss i innerstan visar på en minskning under samma period, men den är mycket liten.
Vad minskningen beror på är emellertid ytterst komplicerat att bena ut, särskilt när det gäller ett specifikt trafikområde som innerstadsbussarna. De potentiella faktorer som kan ha påverkat siffrorna är helt enkelt väldigt många. Enligt Claes Keisu går det inte att likt Handelskammaren dra slutsatsen att det enbart är nedskärningarna i trafikutbudet som är förklaringen.
– Man måste handskas lite varsamt med siffrorna. Neddragningarna kan naturligtvis ha spelat en viss roll, men vi tror inte att det är den enda orsaken, säger han och nämner att en omständighet bland många som kan ha dramatisk betydelse för resandet är företagsetableringar.
– Ett sådant exempel var när Telia och några andra företag flyttade till den nybyggda kontorsstaden runt Friends arena, då ökade antalet på- och avstigande i Solna på pendeltåget från 8 000 till 20 000 under några år. Det bör man ha med i tanken. Men sen vet ju inte vi vilka företag som har flyttat vart, och vi vet inte hur folk tänker och hur deras vardag ser ut, säger Claes Keisu.
Vad är förklaringen till att återhämtningen för SL-trafiken går så trögt?
– Vi står fast vid att den viktigaste förklaringen är det förändrade resebeteendet, att folk jobbar på distans, säger Gabriella Nilsson och fortsätter:
– Om man följer forskningen så blir det också tydligt att distansarbetet leder till andra resebeteenden. Resorna blir kortare. I stället för att du handlar på väg hem från jobbet så gör man en annan liten resa för det behovet. Du kanske byter gym och söker dig till andra kulturevenemang. Detta kanske leder till att du köper ett månadskort till kollektivtrafiken, eller att du slutar köpa månadskort.
Beträffande nya resmönster påpekar Gabriella Nilsson att fler väljer kollektivtrafiken än bilen under helger i Stockholmsområdet.
– Det är en mycket intressant trendförändring under 2024. Vi vet inte om den håller i sig, men vi noterar det. På vardagarna är det färre som åker kollektivt jämfört med bil. Det är naturligtvis inte lika positivt. Men vi har en kollektivtrafikandel på runt 47 procent och det är en oerhört hög andel jämfört med Göteborg och Skåne, säger Gabriella Nilsson.
