När kryptohandelsbolaget Coinbases vd Brian Armstrong offentliggjorde fjolårets tredje kvartalsrapport avslutade han på ett till synes märkligt vis: ”Jag vill bara lägga till orden bitcoin, Ethereum, blockchain, staking och web 3 här för att se till att vi får med dem innan samtalet är slut.”
Orsaken var att han hade noterat att folk på prediktionsmarknaderna Polymarket och Kalshi hade spekulerat om att dessa ord skulle nämnas. Totalt ska användare ha satsat 84 000 dollar på denna mycket smala sak.
– Det här är en del av en slags konsumtionskultur där man kan göra tillgångar att spekulera i av precis vad som helst. Det är ett mycket intressant område som naturligtvis också väcker uppmärksamhet när personer som Peter Thiel och Donald Trump Jr är inblandade, säger Mattias Hjelm som forskar vid Handelshögskolans forskningscenter för marknadsfilosofier.
Bortom Polymarket och Kalshi finns många aktörer som vill kapa åt sig av den vadslagningssugna delen av mänskligheten. På tal om familjen Trump finns långt gångna planer på att de lanserar en egen prediktionsmarknad under namnet Truth Predict.
För att förklara prediktionsmarknader har många dragit paralleller till andra fenomen på senare år. Minns exempelvis småspararspekulationerna i spelkedjan Gamestops aktie som skakade hela börsen 2021 eller NFT – en kryptoteknik som används för att skapa ägandebevis för digitala verk.
– Det handlar om betting mot marknaden, men inte på det mer traditionella eller rationella viset. Det känns som att det här nya är ungefär samma kultur, att det liksom är på kul. I stället för att handla med aktier så kanske man satsar pengar på att artisten Bad Bunny kommer att göra si eller så under sin konsert, säger Mattias Hjelm.
Men det finns också de som noterat en förhållandevis krass marknad där människor bokstavligen satsar pengar på andras liv och död. I skrivande stund har det exempelvis satsats 217 miljoner dollar på om USA ska slå till mot Iran den 13 eller 20 februari och i januari hade en person satsat 32 537 dollar på att Venezuelas expresident Nicolás Maduro skulle gripas, vilket gjorde spelaren 436 000 dollar rikare.
– Det skiljer sig på flera sätt från vanlig vadslagning, bland annat att det är ett slags avgift på varje vadslagning och de pengarna tycks i sin tur gå till sådana som bidragit med kapital till verksamhetens likviditet. Man bettar heller inte mot ”huset” utan mot andra användare, säger Mattias Hjelm.
– En speciell sak är också att det finns vadslagning i liksom två led. Jag såg till exempel en vadslagning om att Jesus skulle återuppstå före 2027 och till den vadslagningen har någon slagit vad om huruvida andelen ja-röster på Jesus-bettingen kommer att överstiga 5 procent.
Det faktum att all handel sker med kryptovaluta samt att vem som helst kan starta vadslagning om vad som helst väcker frågor om både ekobrott och marknadsmanipulation. Mindre nogräknade personer skulle kunna arrangera vadslagningar där de själva kan styra utfallet, så som det historiskt varit i exempelvis idrottens matchfixningar, och på flera håll i världen är prediktionsmarknader helt eller delvis portade.
– Det är uppenbart att det finns stora manipulationsmöjligheter och det är också uppenbart att nya tekniker öppnar för minst sagt gråa marknader där man inte vet vad som är tillåtet eller inte. Det faller lite mellan stolarna och verkar inte riktigt sortera under lagstiftningen för vare sig betting eller aktiehandel, säger Mattias Hjelm.
