Den 23 december i fjol var den amerikanska dollarn värd exakt 10 svenska kronor. Samma datum i år är den värd 11,05 kronor. Under samma period har det brittiska pundet, som för ett år sedan kostade 12,70, blivit drygt en krona dyrare.
Det har varit ett svårt år för både den svenska och den norska kronan, som för de flesta små valutor.
– När riskerna ökar drabbas de små valutorna hårdast. När investerarna drar öronen åt sig faller alla sådana valutor. Det gäller både i tredje världen och för valutor som den svenska och den norska, och även för den kanadensiska dollarn, säger Annika Alexius, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Den norska valutan, som historiskt varit stark, ser ut att gå sämre än den svenska framöver, enligt Annika Alexius. Inflationen är fortfarande hög och landets riksbank har ännu inte genomfört några räntesänkningar.
En liten valuta som stått stadig under 2024, precis som många turbulenta år tidigare, är schweizerfrancen. Jämfört med både dollarn och pundet har den schweiziska valutan bara tappat några enstaka procent.
– Schweiz är ett bankland och historiskt har valutan alltid gått bra, säger Annika Alexius.
Utanför Europa har den zambiska valutan kwacha gått starkt och den indiska rupien.
Två andra mindre valutor som stått relativt stadigt är den australiska och den nyzeeländska dollarn. Den australiska valutan som i många år varit värd runt 6,5 kronor har i år legat på över 7 kronor stundtals.
Den amerikanska dollarn som är den mest inflytelserika valutan i världen har varit stark stora delar av året och tog ytterligare ett kliv uppåt i samband med Trumps valvinst, förklarar Annika Alexius.
– Det beror på att Trump sagt att man kommer satsa på amerikanska varor och inte importera så mycket, säger hon.
Sedan USA-valet har bland annat euron tappat mot dollarn.
I The Economists sammanställning över årets valutakurser pekas Brasiliens real ut som den sämst presterande stora valutan. Den har tappat över 20 procent mot dollarn under året och är nu nere på rekordlåga 0,16 procent av den amerikanska valutans värde. Investerares skepsis till president Lula da Silvas skattepolitik lyfts som en anledning till nedgången.
Även den mexikanska peson beskrivs som en av de stora förlorarna under året. Jämfört med dollarn har den tappat knapp 20 procent.
Annika Alexius pekar också på Japans yen som gått svagt länge. 2020 kostade en dollar strax över 100 yen. Nu, i slutet av 2024, kostar en dollar över 150 yen.
– Japan har haft extremt dålig bnp-utveckling i många år.
