Fem och en halv timme. Så lång tid tar de snabbaste tågresorna mellan Stockholm och Oslo.
Visserligen en timme snabbare än med bil, men kring fem gånger långsammare än med flyget.
I senaste valrörelsen gjorde blivande statsministern Ulf Kristersson (M) klart att han vill se snabbtåg mellan den svenska och norska huvudstaden och sa att han ”är mån om att vi ska ha spaden i backen under kommande mandatperiod” i ett av delprojekten, dubbelspår mellan Karlstad och Kil.
Att samtliga etapper som behöver rustas eller få helt ny räls (Arvika-Oslo samt Kristinehamn-Örebro) är det ingen som tror ryms i den nationella planen för infrastrukturen som regeringen ska fatta beslut om nästa vår.
I stället hoppas det region- och kommunägda påtryckarbolaget Oslo-Sthlm 2.55 och näringslivet på att regeringen öppnar för det som kallas OPS, offentlig-privat samverkan, där även privat kapital kan tas in.
Att bygga järnväg över nationsgränser är juridiskt komplicerat och hösten 2022 publicerade Trafikverket och deras norska motsvarighet Jernbanedirektoratet den så kallade möjlighetsstudien för delsträckan Oslo-Arvika.
Den pekade på stora restidsvinster – men också höga kostnader, och skrev att ”det är helt avgörande” att myndigheterna i båda länderna ”samarbetar mot ett gemensamt mål”.
Sedan dess har beredskaps- och Natofrågan kommit in som en ny faktor och i december gav regeringen Trafikverket i uppdrag att ”ingå ett samförståndsavtal” (…) med övriga Norden ”för förhållanden vid höjd beredskap och krigstida situationer.”
Redan för elva år sedan motionerade Miljöpartiet i riksdagen om en investering som skulle sänka restiden med tåg till strax under tre timmar vilket skulle ha ”potential att slå ut flygtrafiken helt”.
MP:s senaste grepp är ett så kallat utskottsinitiativ där partiet hoppas samla en majoritet i riksdagen om att tillkännage för regeringen behovet av ”snabbare järnvägslinje” Stockholm-Oslo. Ett likadant förslag har systerpartiet MDG i Norge förra veckan lagt i Stortinget.
Där ingår också en uppmaning om ”ett formaliserat samarbetsavtal” mellan länderna och ett ”skandinaviskt järnvägsråd” där även Danmark ingår.
MP menar också att nattågen Stockholm-Hamburg/Berlin är hotade efter nästa år och anser även att skattepengar bör vikas till nattåg från Oslo som via Göteborg kopplas samman med tågen från Stockholm i Malmö.
Av behoven Sverige-Norge menar MP-språkröret Daniel Helldén att Stockholm-Oslo-frågan – med alla städer på sträckan – är viktigast att ta tag i.
– Men norrmännen som vi pratar med lyfter också nattågen mot Malmö, det skulle ge stora synergieffekter.
Kan inte marknaden klara det själv? Måste skattepengar in?
– Det kommer behövas för att styra pengar dit, tyvärr, för att dra igång nattrafiken.
Regeringarna och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) pratar ofta om att säkerhetsläget kräver bättre förbindelser med Norge. Slår ni inte upp en öppen dörr?
– Han har sagt en hel del men jag kan inte se att det händer något, han behöver gå från snack till verkstad.
”Det stämmer inte”, skriver infrastrukturminister Andreas Carlson I en skriftlig kommentar om MP-utspelet.
Carlson menar att svenska och norska regeringarna, på grund av säkerhetsläget, ”arbetar närmare än på mycket länge” med infrastrukturfrågorna där behov och beredskap ”kan anses vara större än någonsin tidigare”.
Andreas Carlson tar i svaret inte upp vad MP föreslår om just Stockholm-Oslo-frågan men nämner Malmbanan, Luleå-Narvik.
”Vi arbetar även gemensamt med de nordiska länderna på EU-nivå med att lyfta behovet av investeringar i nordisk infrastruktur. Det är inte bara en angelägenhet för Sverige och Norden, utan även för EU och Nato”, skriver Andreas Carlson.
