Liften står still. Sittkorgarna gungar ödsligt i vinden.
Det är december, den tid på året då många som bor i Alperna tar fram sina skidor, stavar och pjäxor. Men i backen i Seyne-les-Alpes syns bara grönt gräs och stenar.
”Fermeture définitive”, stängt för gott, står det på en lapp hos skiduthyraren.
Skidstationen Le Grand Puy öppnade 1959, och var då regionens första. Länge var den en källa till stolthet för invånarna i Seyne-les-Alpes, och den lockade en hel del besökare från storstaden Grenoble, ett par timmar bort med bil.
Men att erbjuda åkning på mellan 1 370 och 1 800 meters höjd, det räcker inte längre.
– Nej, det blir bara mindre och mindre snö om vintrarna, och inte så kallt. Det blir för dyrt att hålla öppet, helt enkelt, säger Nathalie Esclapez, som är vice borgmästare i kommunen.
I början av oktober röstade 71 procent av invånarna här ja till att stänga skidliften i en lokal folkomröstning. Anledningen var åratal av förluster. Kommunen äger anläggningen och skulle ha behövt höja skatten rejält för att fortsätta driften.
Nu kommer skidliften i stället att monteras ned och säljas. Pengarna ska gå till en ny låg- och mellanstadieskola.
– Det är ett klokt beslut, tror jag. Vi var på väg mot en ekonomisk katastrof, säger pensionären Stellina Boresi, som vi möter när hon tar en promenad i blidvädret.
Inte alla håller med.
– Visst, klimatet håller på att ändras, inget tal om det. Men jag tycker att man borde ha försökt driva skidstationen i några år till, säger Frédéric Bony, som äger en restaurang nedanför liftarna.
Men det skulle ha krävt stora mängder konstsnö, vilket i sin tur kräver stora mängder vatten. Och sötvatten, det är en alltmer eftertraktad resurs i Frankrike.
I angränsande Italien utlystes katastroftillstånd sommaren 2022, när den stora och viktiga Po-floden nästan torkade ut helt. Klimatforskare kopplar det till mildare vintrar och snöbrist i Alperna, tillsammans med det årets extremt låga nederbörd.
Samtidigt är de vattenreserver som finns i de stora glaciärerna på väg att försvinna.
– Glaciärerna i Alperna har förlorat 35 procent av sin massa mellan år 2000 och 2020. Om vi missar målet i Parisavtalet om max 1,5 graders uppvärmning jämfört med förindustriell tid – vilket mycket talar för – kommer utvecklingen inte gå att stoppa. Då kommer glaciärerna att förlora 80–100 procent av sin massa, och det enda som blir kvar är små reliker till glaciärer på hög höjd, säger Fanny Brun, glaciolog vid universitetet i Grenoble, till radiokanalen France Inter.
Alperna är mer utsatta för klimatförändringarna än många andra delar av Europa. Och följderna märks nu även i skidbackarna. Under 2 000 meters höjd har man förlorat i snitt en månads snötäcke de senaste 50 åren.
En rad franska skidorter har tvingats stänga, de flesta av dem på lägre höjd. Méteo France, som är Frankrikes motsvarighet till SMHI, har också noterat en tydlig minskning av snödjupet under 2 000 meters höjd.
– I synnerhet i medelhöga berg kommer vi i framtiden att få se allt mindre snö om vintrarna – och ibland helt snöfria vintrar, säger Fanny Brun.
På högre höjd är det fortfarande gott om snö under vinterhalvåret. I den klassiska alporten Val d’Isère kan man erbjuda skidåkning på mellan 1 850 och 3 488 meters höjd, och när DN anländer möts vi av gnistrande, bländvita backar.
Men även här märker man av förändringar.
– Ser du där uppe vid Grande Motte-glaciären? Om du låter blicken glida ner till höger så har du ett platt fält. Det var nästan hundra meter högre för 20 år sedan, säger Andreas Björklund och pekar med en stav så jag ska se.
Han står omgiven av bergstoppar som är över 3 000 meter höga. Första gången han kom hit var i början på 1990-talet. Andreas Björklund blev så förtjust i skidåkningen och landskapet att han stannade kvar.
Nu har han familj här och arbetar som skidinstruktör under vinterhalvåret – mestadels med offpiståkning.
– Men vädret har blivit mer oregelbundet, mindre logiskt. Det är mer extrema väderförhållanden nu, och mycket svårare att planera. Mycket vind, mycket kallt, mycket varmt, mycket regn, mycket snö… Och vädret kan ändra sig väldigt, väldigt snabbt, säger han.
Mer extrema väderförhållanden är en av de följder som klimatförändringar kan ge upphov till. I Alperna kan det ta sig uttryck i extrema snöfall och leda till ökad lavinrisk.
Men för Andreas Björklund är en minst lika påtaglig förändring i vardagen att priserna går upp, som en följd av att fler söker sig till skidorter på högre höjd.
Kvadratmeterpriset för fastigheter i Val d’Isère har stigit dramatiskt och är i dag 15 000 euro (173 000 kronor) – lika mycket som i de mest eftertraktade kvarteren i Paris. Även hotellrummen har blivit dyrare och ett enkelt mål mat kan kosta 350 kronor.
– Det är mindre svenskar här än för 15–20 år sedan, för det har ju blivit lite dyrare. Det är mer exklusivt nu, säger Andreas Björklund.
64 procent av gästerna i Val d’Isère är utländska turister. Svenskar stod för omkring 20 000 hotellnätter förra året, eller två procent av beläggningen.
Fakta.250 skidorter i Frankrike
I Frankrike finns i dag 250 skidorter med utförsåkning, i huvudsak i Alperna och Pyrenéerna. Näringen har 10 miljarder euro i intäkter varje år i Frankrike (115 miljarder kronor) och sysselsätter fler än 100 000 personer i landet om man räknar in hotell- och restauranganställda.
Sedan 1970 har fler än 180 skidanläggningar tvingats stänga i Frankrike, merparten av dem mindre stationer på låg eller medelhög höjd. På senare år har klimatförändringarna dock fått en allt viktigare roll.
Snöbristen har blivit mer påtaglig under 2 000 meters höjd, och kostnaden för att hålla igång verksamheten med konstsnö ökar.
Flera skidorter på lägre höjd har under 2020-talet tvingats upphöra med verksamheten helt på grund av snöbristen, och nästa år kommer även den stora skidorten Alpe du Grand Serre att stoppa skidliftarna.
Om den globala medeltemperaturen ökar med 2 grader jämfört med förindustriell tid kommer 53 procent av alla skidorter i Europa att få brist på snö, enligt en studie i tidskriften Nature från förra året. Om den stiger med 4 grader är siffran 98 procent, enligt forskarna.
Samtidigt har bara 13 procent av alla fransmän möjlighet att åka skidor utför varje år. Klimatforskaren Alban Planchat talar om en global industri som inte är miljömässigt hållbar.
– Det behövs en omvandling av skidturismen, så att den inte bygger så mycket på utländska gäster, som svenskar och andra som flyger hit – trots att de skulle kunna åka skidor i sina egna länder, säger han.
– Vi skulle behöva hitta ett sätt att göra om skidstationerna så att de främst används av dem som bor i närområdet, säger Alban Planchat, som är verksam vid universitetet i Bern.
Men i Val d’Isère är Andreas Björklund skeptisk.
– Det är en fin ideologisk tanke. Men den är inte realistisk. Det är nog snarare så att det blir tvärtom, att folk kommer att åka längre för att ta sig till bra snö. Och då blir det mer flygande och mer bilkörning än tidigare, säger han.
Det finns starka intressen som försvarar skidturismen i Frankrike. Den står för 22,4 procent av alla hotellnätter i landet, lockar tio miljoner gäster varje år och genererar 10 miljarder euro i intäkter (115 miljarder kronor).
Omkring 100 000 säsongsarbetare är sysselsatta i landets skidorter. Vad ska de göra om inte skidåkningen kan fortsätta?
I Seyne-les-Alpes hoppas kommunledningen att man ska kunna locka turister med andra aktiviteter under sommarhalvåret. Flyginstruktören Serge Malvezin knuffar mödosamt ut ett segelflygplan på en grässlänt som han använder som startbana.
– Vår dal är känd för att ha gynnsamma förhållanden för segelflyg, säger han och nickar mot bergen som kantar dalen.
Han driver också en liten stugby på sin mark. Men lika publikdragande som skidåkningen, det är det inte. Finns det då en framtid för Seyne-les-Alpes?
– Självklart finns det en framtid. Vi har 300 soldagar per år, bara en sån sak! Det har ni väl inte i Sverige? svarar Serge och skrattar.
Det är ett smittande skratt – men det fastnar i halsen när jag skymtar den gröna skidbacken några hundra meter bort.
Läs också: Klimatkrisen där du bor – så har snötäcket ändrats i ditt område
Klimatet just nu: Så går världens kamp mot klimatkrisen
