Den som har typ 2-diabetes eller fetma har mycket att vinna på att lägga om ohälsosamma levnadsvanor. Forskning visar att människor som har haft akut hjärtkärlsjukdom minskar risken att få en ny hjärtinfarkt med 75 procent bara genom att sluta röka, äta sundare och börja röra på sig. Även var tredje cancerfall skulle kunna undvikas med sundare livsstil.
Men nu visar en ny rapport att få patienter får stöd från primärvården för att sluta röka eller dra ner på alkoholen. Socialstyrelsen har gjort en uppföljning av vilket stöd som ges till patienter som har en ohälsosam livsstil. Trots nationella riktlinjer får bara 1–7 procent av besökarna hjälp att ändra sina vanor, visar rapporten.
– Vi vet att varannan kvinna och två av tre män har minst en osund levnadsvana. Så fler borde kunna få stöd och hjälp att göra förändringar. Det är en alldeles för låg andel som får olika stödåtgärder, säger Irene Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen.
Enligt den nya rapporten har primärvårdens rådgivning ökat något de senaste åren när det gäller fysisk aktivitet och matvanor. Men det har skett få samtal som rör alkohol och rökning. Att färre röker i dag kan vara en del av förklaringen, tror Irene Nilsson Carlsson. Men för alkohol är det annorlunda.
– Många patienter saknar en fast läkarkontakt som de brukar träffa i primärvården och det kan vara ett hinder för att ta upp hur alkoholvanorna kan påverka hälsan och erbjuda stöd. Ibland är det lättare att börja prata om fysisk aktivitet, och så följer andra förändringar på det, säger Irene Nilsson Carlsson.
Men det kan också vara så att informationen inte är tillräckligt anpassad (personcentrerad), för den enskilde patienten.
– Det handlar om att förstå både hur viktigt det är att ändra sina levnadsvanor, och betydelsen av stödet som erbjuds, säger Björn Eriksson, som är generaldirektör för Socialstyrelsen.
Han är hjärtläkare i grunden, och talade själv ofta om levnadsvanor med sina patienter.
– Men för en del människor är det lite skamfyllt att prata om alkohol, säger han.
Andelen män som får råd är större än andelen kvinnor, visar rapporten.
– Det kan bero på att män ofta har ett mer uppenbart riskbruk eller riskbeteende, säger Irene Nilsson Carlsson.
Det är stora skillnader mellan olika regioner. I topp ligger Norrbotten både när det gäller alkohol och rökning. Där får 2,2 procent av besökarna i primärvården rådgivning om riskbruk av alkohol. Det kan jämföras med Blekinge där råd ges till ungefär 0,02 procent.
– Vi vet inte varför det ser så olika ut i landet. Kanske prioriterar man olika. En del regioner är nog sämre på att dokumentera samtalen.
Ohälsosamma levnadsvanor
De osunda levnadsvanor som Socialstyrelsen pekar på tobaks- och nikotinbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. De är de vanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige.
Den som inte röker, äter hälsosamt, är fysiskt aktiv och har en måttlig konsumtion av alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har de vanorna.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan sunda levnadsvanor förebygga det mesta av all kranskärlssjukdom och stroke och 30 procent av all cancer.
Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller skjuta upp utvecklingen av typ 2-diabetes.
Socialstyrelsen uppdaterar sina riktlinjer senare i november.
Källor: Socialstyrelsen, WHO, PLOS.
Ohälsosamma vanor är vanligare i socioekonomiskt utsatta grupper. Därför är det viktigt att regionerna ser till att primärvården får resurser så att de kan rikta insatser till de som behöver dem mest.
– Sjukvården måste arbeta mer personcentrerat, och stödja patienter att bli mer delaktiga i sin vård och hälsa, säger Björn Eriksson.
Läs mer:
Lungcancer ökar trots att färre dricker
Nya kostråd för första gången på tio år
