![](https://i0.wp.com/static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/f539e4bb-89a9-44da-9f73-00299ae2f4ed.jpeg?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C1024:576&crop=1024:h;center,top&output-quality=80&w=1200&resize=1200,0&ssl=1)
Likt en vit kloss ståtar Södertälje sjukhus intill kanalen som delar staden. Det är en knytpunkt för vården söder om Stockholm med förlossning, närakut och planerade operationer under ett och samma tak.
Under en blå skylt vaktar dörrarna som leder in till akutmottagningen, som tar emot runt 200 besökare varje dag.
Sjukhuset ska vara öppet och välkomnande, säger säkerhetschefen Melina Mellin.
Men sedan flera år tillbaka är dörren till akuten låst.
– Hot är en del av vår vardag och vi har numera enbart kontrollerade insläpp på akuten. Det är en extra säkerhetsåtgärd för medarbetarnas trygghet, särskilt på natten när färre är i tjänst, säger hon.
Som säkerhetschef är Melina Mellin ytterst ansvarig för säkerheten på sjukhuset där 1300 läkare, undersköterskor, vaktmästare och andra funktioner jobbar. Det är ett jobb där högt blandas med lågt och där en central fråga står i fokus: Hur får man medarbetare och patienter att känna sig trygga på arbetsplatsen när hot och trakasserier blir allt vanligare?
Det har blivit en hårdare miljö för Sveriges offentliganställda, som i större grad präglas av våld, hot och trakasserier. Det slår ett statligt betänkande fast som publicerades i början av 2024.
Det speglas även av en rapport från Vårdförbundet, som visar att antalet personer som någon gång utsatts för hot och våld på jobbet ökat mellan 2018 och 2020. Enligt undersökningen uppgav 44 procent av förbundets medlemmar att de någon gång utsatts för hot på jobbet. 27 procent svarade att de någon gång blivit utsatta för våld. Det är vanligast inom akutsjukvården, psykiatrin, primärvården och äldrevården.
Hoten kommer i de flesta fall från patienterna, en närstående eller bekanta till patienten.
– När jag började här för 10 år sen kom det som en chock för mig att det var så här. Jag hade ingen aning om att hot var så vanligt. Sen har det fortsatt öka, säger Melina Mellin.
Det är framför allt verbala hot som drabbar sjukhusets medarbetare och problemet förekommer på alla avdelningar.
– Folk blir aggressiva eller hotfulla av olika anledningar. Kanske har man behövt vänta länge på att få hjälp. Man är orolig som närstående. Doktorn går ronder på en tid då man själv inte kan vara med och man tycker att exempelvis mamma eller pappa ska ha den bästa vården. Så man förväntar sig att doktorn ska komma på en gång, men förstår inte att den har andra patienter att ta hand om.
När en hotfull situation uppstår kan en ordningsvakt kallas in vid behov. Alla medarbetare erbjuds en e-utbildning i lärande om hot och våld på jobbet, och sjukhuset fokuserar på hur man genom bemötande och samtal kan lugna en hotfull situation.
En annan utmaning är det faktum att var och varannan människa numera äger en smartphone. Sjukhuset har film- och fotoförbud, men det händer trots det att medarbetare blir inspelade mot sin vilja.
– Det är något jag jobbar med att ta fram en vägledning för just nu. Hur ska medarbetare tänka när någon fotar och filmar? Digitaliseringen har fört med sig många positiva saker, men också digitala aggressioner.
Varför ökar hoten mot vårdpersonal?
– Jag vet inte. Kanske finns det någon koppling till att man behöver vänta längre på att få vård, eller att man inte får de svar man önskar. Det är en intressant fråga.
Socialdepartementet har tidigare lyft att utvecklingen sker parallellt med att våld kopplat till kriminella nätverk ökat kraftigt de senaste åren. Några samband finns det dock inga belägg för just nu.
På Södertälje sjukhus märker man inte av några konsekvenser av det ökande gängvåldet. Melina Mellin pekar på att många kriminella förmodligen fångas upp av större sjukhus när de skadas i till exempel en skjutning.
Samtidigt som sjukhuset hanterar de dagliga utmaningarna väntar också en större fråga. Vad händer om Sverige hamnar i krig?
Som samhällsviktig verksamhet ska Södertälje sjukhus klara av att vårda patienter även när till exempel el och vatten inte finns att tillgå.
– Det tar mycket av vår tid nu. Hur klarar vi oss så länge som möjligt om det blir en störning? Redan under pandemin märkte vi hur svårt det var att få tag i förbrukningsmaterial. Det gäller att ha en plan för vad vi gör vid olika störningar eller avbrott.
Det kan tyckas som att utmaningarna för vårdpersonalen är många. Men det finns anledning till tillförsikt.
I augusti infördes en ny lagstiftning som ökar det straffrättsliga skyddet för utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner, bland annat hälso- och sjukvårdspersonal. Sedan 2020 går det att dömas för sabotage mot blåljusverksamhet, vilket stärkt skyddet för ambulanspersonal.
Melina Mellin är positiv.
– Åren som vi lagt ner på trygghetsfrågor har gett resultat. Medarbetare anmäler när något händer, hör av sig till mig, tar stöd av sina kollegor. De ringer bevakningspersonalen när det behövs. Det är ett slags kvitto för mig. Jag jobbar med det här för att kunna göra skillnad.
Melina Mellin
Ålder: 49 år.
Bor: Botkyrka.
Familj: Gift, två barn.
Bakgrund: 20 års erfarenhet av säkerhets- och brandskyddsarbete.
Gör: Säkerhetschef på Södertälje sjukhus. Jobbet fokuserar bland annat på brandskydd, verksamhetsskydd, beredskap, övning och utbildning.