I Staffanstorp i Skåne går Sofie Bengtling barfota i gräset och visar upp en trädgård under utveckling. I köksfönstret står fyra sorters tomatplantor, gurka och solros som snart ska flytta ut. I en pallkrage tänker hon odla färgglad sommarmalva. Halva kökslandet ska bli en levande blomsteräng.
– De senaste veckorna har jag haft tid och ork till det här. Jag får energi av att se ljuset i tunneln, säger hon.
Förra sommaren växte rabatterna igen. Ogräset spred sig. I Sofie Bengtlings ändtarm hade läkarna upptäckt en tumör.
– Det kändes som om tiden stannade. Cancer, jag! Det var overkligt.
Efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män är tarmcancer den vanligaste cancerformen. Den är dödligare än de andra två och ökar. Framför allt i yngre åldrar.
I dag är cirka fem procent av tarmcancerpatienterna i Sverige under 50 år. Om några år beräknas det ha stigit till tio procent för patienter med tjocktarmscancer och till 25 procent för patienter med ändtarmscancer. Allra mest ökar ändtarmscancer hos kvinnor, berättar Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska institutet.
– Det är allvarligt. Vi måste ta reda på varför tjock- och ändtarmscancer ökar och hur vi bäst behandlar yngre patienter som förhoppningsvis har långa liv kvar att leva, säger hon.
Generellt sett överlever fler cancer. När det gäller tarmcancer har andelen patienter som lever mer än fem år efter diagnosen gått från omkring 35 till 70 procent sedan 1970-talet, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Samtidigt syns en mer oroväckande trend. Överlevnaden i tarmcancer har ökat allra mest i de äldre åldrarna men inte lika mycket bland de yngre.
En förklaring, enligt Socialstyrelsen, är att tarmcancer till skillnad från många andra cancerformer upptäcks senare hos yngre patienter, vilket gör cancern svårare att bota.
Sofie Bengtling i Skåne beskriver det som ”ren tur” att ändtarmscancern upptäcktes på henne. Hon sökte vård för något helt annat, ett inflammerat nagelband.
Eftersom det fanns tid över frågade distriktssköterskan om det var något annat hon ville passa på att ta upp. Sofie Bengtling hade inga tankar på cancer när hon berättade om magen. Själv hade hon tänkt att problemen berodde på stress.
Under ett halvår tillbaka hade avföringen varit lösare än vanligt. Någon gång hade hon haft lite blod i bajset.
– Sjuksköterskan tyckte att jag absolut skulle söka vård för det. Så jag bokade en ny tid. Det är jag väldigt tacksam för, säger Sofie Bengtling.
Det var i juni förra året som hon fick tid på vårdcentralen för att göra en rektoskopi, en undersökning av ändtarmen. Läkaren tystnade och berättade sedan att det fanns något där som behövde undersökas vidare.
Efter en mer omfattande tarmundersökning, en koloskopi, fick Sofie Bengtling bekräftat att hon hade ändtarmscancer.
Hon såg det själv på skärmen. Hur den fint ljusrosa tarmen mot slutet bubblade ut i en mörkröd knuta: en cancertumör.
– Ska jag inte få fira jul igen, ska jag dö nu. Det var min första tanke. Men det tog inte så lång tid innan jag tänkte, nej, det ska jag inte göra. Jag ska fixa det här, berättar hon.
Tecknen på tarmcancer kan vara svåra att upptäcka. Symtomen kommer ofta sent och varierar stort, berättar läkaren Anna Martling.
– Det kan vara normalt att gå på toaletten en gång i veckan eller flera gånger per dag. Däremot är det viktigt att vara uppmärksam på förändringar, säger hon.
Det kan handla om att du blir lös i magen och plötsligt behöver gå mycket oftare. Eller att du tvärtom blir förstoppad och kan få svårt att tömma tarmen. Slem eller blod i bajset kan också vara tecken på att något är fel.
Om tumören sitter högre upp i tjocktarmen kan ett symtom vara blodbrist. Patienten kan då söka vård för trötthet, berättar Anna Martling.
– Det svåra för både vården och patienten är att tarmbesvär och besvär från buken är vanligt. I de allra flesta fall är det inte något allvarligt. Men har du förändringar som kvarstår 1-2 månader, då ska du söka vård.
På senare år har svenska regioner kommit igång med screening för tjock- och ändtarmscancer vilket räddar liv. Chansen att överleva tarmcancer ökar med ungefär 23 procent för den som upptäckt cancern vid screening, enligt Anna Martling.
Men i dag screenas endast personer mellan 60-74 år, något som Mag- och tarmförbundet är kritiska till. Även Anna Martling anser att åldersgränsen för screening behöver sänkas.
– Med ökningen vi nu ser borde vi fundera på att gå ner till 50 år. I vissa stater i USA screenar man från 45 år. USA har samma utveckling av tarmcancer som vi men där har ökningen bland yngre kommit tidigare. Det beror troligtvis på livsstil, säger hon.
Omkring en tredjedel av all tarmcancer går att koppla till livsstilsfaktorer som hur vi äter och rör på oss. Risken ökar med processad mat, rött kött och alkohol. 15-20 procent beror på ärftlighet men en stor del vet vi inte orsaken till, berättar Anna Martling.
Sofie Bengtling skrattar och berättar att hon inte alls tänkte på det själv. Men under intervjun har hon spelat ”Stayin alive” med de gamla favoriterna Bee Gees på CD-spelaren i köket.
Cancern dök upp mitt i vardagen i det småstressiga familjelivet.
– För att orka bestämde jag mig för att ta en undersökning, en behandling, ett besked i taget, säger hon.
Lättnaden kom när hon fick veta att cancern inte hade spridit sig. Tumören togs bort under en sju timmar lång operation på universitetssjukhuset i Malmö.
Nu är hon i slutet av en sex månader lång cellgiftsbehandling. Över tusen tabletter har fått händer och fötter att torka och spricka. Men håret sitter kvar.
Ytterligare en operation kvarstår. Då ska hon ta bort den tillfälliga stomipåsen som sitter på magen under den blommiga sommarklänningen.
– Stomin har varit svårast att vänja sig vid, berättar hon.
Det har varit tufft men just nu känner Sofie Bengtling mest tacksamhet. För att hon fick en nagelbandsinfektion och möjlighet att berätta om magproblemen. För att hon ska få se trädgården blomma i sommar. För att livet fortsätter med de tre barnen och maken som hon känner att hon har fått en fördjupad relation med genom påminnelsen om att livet inte går att ta för givet.
Hon känner också frustration och ilska för att tarmcancer inte är mer känt.
– Det är den tredje största cancerformen och jag hade nästan aldrig hört talas om det. Det är lite fulcancer, skamligt, tabubelagt och för lätt att avfärda. Magen kan ju vara dålig.
För att ändra på det vill hon se en kampanj i likhet med bröstcancerns välkända rosa band eller prostatacancerns mustaschkamp.
Sofie Bengtling har redan skickat in ett förslag till berörda organisationer om en kampanj och ett band som ska öka kunskapen om tarmcancer.
– Jag tänker att ett leopardmönstrat band är bra. Rätt färg och ändå lite chict för ett fult område, säger hon och skrattar.
Läs mer:
Hudcancer vanligare bland rika – solresor pekas u
6 000 koloskopier kan vara felaktigt gjorda
Hon söker nyckeln till att bota cancer – men nu stryps forskningsanslagen i USA
Att leta efter osynligt blod i avföringen räddar liv
