Några vindkraftsverk tornar upp sig bakom de färggranna löven på träden, när bilen passerar samhället Ryd. En grusväg letar sig genom skogen till Skåramåla hybridpark, där rad efter rad av solpaneler uppförs nedanför de åtta höga vindkraftverken.
– Vi har en vindpark här sedan tidigare och nu bygger vi en solpark som ska gå på samma nätanslutning, säger Peter Braun.
Han är Sverigechef på det danska företaget European Energy, som står bakom hybridparken här i Tingsryds kommun. Den blir den första storskaliga av sitt slag såväl i Sverige som för företaget, som är verksamt i flera länder inom och utanför Europa.
– Det var egentligen när vi planerade för byggnationen av vindparken för ungefär fyra år sedan som vi började fundera på om vi inte skulle kunna utnyttja nätanslutningen och bygga en hybrid, säger Jörgen Glemme, byggprojektledare på European Energy Sverige.
Solen tittar fram mellan molnen och det blåser ganska lätt, tre meter i sekunden med vindbyar upp till sju meter i sekunden. Lyssnar man noga, hörs ett svagt sus från vindkraftverken.
När Skåramåla hybridpark är färdigbyggd i slutet av det här året, beräknas den producera 127 gigawattimmar per år. Det motsvarar 25 000 hushålls elförbrukning exklusive uppvärmning, beräknat på att ett hushåll förbrukar ungefär 5 000 kilowattimmar på ett år.
Fakta.Hybridparker
● Hybridparker kombinerar två eller fler energikällor, alternativt energikälla med energilagring.
● Det kan exempelvis vara kombinationen sol- och vindkraft, vindkraft och batterilagring eller vindkraft och vågkraft.
European Energy har sålt elen till Microsoft, som till 2025 enbart ska använda förnybar energi för sina datacenter.
Energiföretaget ser stora fördelar med hybridparker och förbereder ytterligare två solparker i anslutning till sina befintliga vindkraftparker i Ydre kommun och Åmåls kommun. I dagsläget är det svårt att hitta nya platser med kapacitet i elnätet, förklarar Peter Braun.
– Har vi då en vindpark som redan har nätanslutning, kan vi utnyttja samma anslutning och på det viset kapa tid och kostnader, säger han.
Sol- och vindkraft kompletterar varandra väl. David Lingfors är doktor i teknisk fysik och biträdande universitetslektor vid Uppsala universitet och leder ett pågående forskningsprojekt kring hybridparker, som är i slutfasen.
– Dels har vi tittat på korrelationen mellan sol och vind här i Sverige. Det finns en utjämningseffekt, genom att det inte blåser när solen lyser och vice versa, säger han.
På vinterhalvåret och nattetid blåser vinden som mest generellt sett, medan solen skiner mer på sommarhalvåret och enbart på dagtid. Mest gynnsamma väderförhållanden för hybridparker hittas i södra Sverige, i elområde 3 och 4, menar David Lingfors som tillsammans med sin forskningsgrupp studerat 128 befintliga vindkraftsparker i Sverige och Norge.
En svårighet är att göra tillförlitliga prognoser för hur mycket elproduktion man kan få av vind- respektive solkraft, då de är väderberoende, förklarar David Lingfors. Men genom att slå ihop befintliga prognoser för solkraft med dito för vindkraft och med hjälp av statistiska metoder ta fram sannolika utfall för den kombinerade prognosen, har forskningsgruppen kommit fram till att prognosen blir bättre.
– Det jämnar ut sig när man slår ihop prognoserna. Prognosfelen för respektive kraftslag har en tendens att ta ut varandra.
Det går alltså att slå fast att fördelarna med kombinerade sol- och vindkraftsparker är många.
En kritisk aspekt på hybridparker som David Lingfors tar upp är att deras placering behöver vara lämplig för båda energislagen. Skogsmark är gynnsam för ett vindkraftsverk, men ska en solcellspark anläggas nedantill behöver mycket av skogen huggas ner, för att lyfta ett exempel.
Jörgen Glemme på European Energy medger att skogen utanför Ryd inte har det mest optimala solläget i landet.
– Då skulle vi vara ute vid en kust där det är betydligt bättre solstrålning, men det här är tillräckligt bra för att fungera ekonomiskt, säger han.
Drygt 40 hektar skog har avverkats för att lämna plats till Skåramåla hybridpark. Mitt i parken finns en mindre sumpskog kvar.
Marken var från början väldigt stenig och inte helt optimal för solpaneler, som vanligtvis monteras på marken med hjälp av pålning, enligt företaget. Lösningen har varit att gräva ner stenarna och jämna till markytan samt ställa panelerna på betongklossar.
– När parken tjänat ut blir det lätt att återställa till skogsmark, säger Magnus Hektor, platschef på totalentreprenören Teab, som utfört markarbetet.
Det finns planer på att stärka den biologiska mångfalden i området genom att bland annat plantera ängsblommor.
– Det här var ett väldigt naturfattigt område innan så det kommer definitivt tillföra värden vad gäller biodiversitet, säger Magnus Hektor.
Det finns en del svårigheter i dagsläget med att få tillstånd för både sol- och vindparker. Det optimala är att placera solpaneler på åkermark, men där vill vissa länsstyrelser enbart ha livsmedelsproduktion. För vindkraftverk på land är det kommunala vetot det största hindret.
Därtill råder delade meningar om energipolitiken hos riksdagspartierna.
– Vi tycker att det är viktigt att man från politiskt håll stimulerar utvecklingen med förnybar energi. Det har varit ett väldigt starkt fokus på kärnkraft, och det är inget fel om man samtidigt fokuserar på det vi behöver här och nu och som kan genomföras här och nu, som är det förnybara, säger Ted Bergdahl, kommunikatör på European Energy.
Både branschen och forskare märker av ett växande intresse globalt för frågan om hybridparker.
Statliga Vattenfall har bland annat en energipark med vindkraftverk, solceller och batterier för energilagring i Nederländerna. Den producerar el som kan försörja 40 000 hushåll. I Sverige byggdes nyligen batterilagringssystem vid två vindparker i Falkenberg och Kristianstad.
Ett bolag inom tyska Baywa-koncernen fick tidigare i höst tillstånd att anlägga en stor solpark i anslutning till en befintlig vindpark i Alvesta kommun. När hybridparken står färdig kommer den producera el som räcker till 85 000 hushåll.
– Jag tror det kommer komma mer och mer i och med att vi håller på att elektrifiera många delar av samhället. Elbehovet kommer att öka. Däremot tar det längre tid att bygga elnät så vi behöver hitta sätt att öka produktionen på kort sikt och då är det här en lågt hängande frukt, säger David Lingfors på Uppsala universitet.
Fakta.Förnybar energi
● Till skillnad från till exempel kärnkraft och fossila bränslen, tar de förnybara energikällorna aldrig slut.
● Såväl sol-, vind- och vattenkraft som vågkraft, biomassa, geotermisk energi och tidvattenenergi är förnybara energikällor.
● I Sverige kommer mellan 35 och 45 procent av elproduktionen från vattenkraft, omkring 30 procent från kärnkraft och ungefär 20 procent från vindkraft.
Källor: Naturskyddsföreningen och Energiföretagen
Läs mer:
Kommuner ska få pengar för ja till vindkraft
Trots rekordbehov – kommunerna stoppar över hälften av vindkraften
