39-åriga Blerta Hotis egen svenska är däremot perfekt. Den och hennes erfarenheter från politiken i Göteborg, där hon är kommunalråd, bidrog till att hon togs in i något av socialdemokratins allra heligaste, programkommissionen, ledd av ordföranden Magdalena Andersson.
Och det är hit, till Göteborg, som partiledaren själv och andra tunga ledamöter i programarbetet senaste året rest och lyssnat.
Själv kommer Blerta Hoti inte att stå i talarstolen på S-kongressen som inleds i Göteborg på onsdagen. Men hon har bidragit till formuleringar i partiprogramstexten.
– Jag upplever att jag fått gehör för att trycka på större förväntningar på såväl individ som stat kring ett samhällsbärande svenskt språk, integration, plikt och rätt, säger hon, kommen till Sverige som sexårig albansk flykting från Kosovo.
Det var i den den hårt utsatta stadsdelen Lövgärdet i nordöstra Göteborg Blerta Hoti blev vuxen, men livet som svensk började i jämförelsevis etniskt homogena Falkenberg.
Det satte sina spår.
– Jag har en mamma som aldrig har kommit in på arbetsmarknaden, säger Blerta Hoti.
– Mamma har bollats och slussats mellan olika institutioner och praktik men aldrig lärt sig tillräckligt bra svenska för att hon behandlades som ett offer.
Hennes mamma var 30 år då familjen kom till Sverige, blev hemmafru med fyra barn, medan pappa var engelskalärare.
Läste mamma på SFI?
– Ja, så i stället för att hon eller pappa hjälpte mig med läxor fick jag som barn hjälpa henne med SFI-studierna. Så ser verkligheten ut även bland många av dagens barn med utländsk bakgrund. Så jag menar att det har funnits för få och för otydliga förväntningar genom decennierna, det är vi alla partier medskyldiga till.
Du själv lärde dig svenska bra. Hur kom det sig?
– Jag hade ett redan väl utvecklat språk på albanska. I klassen i Falkenberg var miljön svensktalande. Men när jag 14 år gammal flyttade till Lövgärdet fick jag en backlash. Jag blev deprimerad. Min svenska försämrades.
– Det var först när jag gick med i SSU som jag tog tillbaka mitt språk. Jag hade aldrig vågat tro att jag skulle kunna bli kommunalråd om jag redan som barn bott i Lövgärdet.
Frågan om svenska språket glider under intervjun, på hennes initiativ, över till Sverigedemokraterna, partiet som S härom året utnämnde till ”huvudmotståndare”, där Jimmie Åkesson i Blertas Hotis resonemang ”inte är en patriot”.
– En patriot är en ledare som står upp för sitt land, som ser till att vi inte har barnfattigdom, som ser till att alla är med i en större samhällsgemenskap, kulturellt, språkligt, ekonomiskt, där alla delar ett gemensamt öde och går det till mötes.
– Nationalstaten är för mig en stat där språket är ett verktyg för att bli behandlad jämlikt.
Man kan tänka sig att Jimmie Åkesson skulle svara att det är just det som Sverige har misslyckats med, som att alla kan svenska bra nog för att kunna delta fullt ut i samhället. Vad svarar du då?
– Att han är ingen äkta, utan en kass, nationalist och socialkonservativ i ett parti med rötter i nazismen som spär på hatet, och den sortens nationalism är livsfarlig, och det vet jag! Jag är själv en produkt av den sortens högerextrema nationalism, det var på grund av den som min familj flydde från Kosovo till Sverige.
I förslaget till partiprogram nämns ordet ”segregation” på elva platser. Till exempel att den ”byggs bort genom kollektiva insatser, fler hyresrätter och blandade upplåtelseformer.” Mer precisa svar om metoderna saknas.
Vill folk, såväl etniska svenskar som invandrade, integreras? Tyder inte hur man faktiskt bosätter sig ofta på motsatsen?
Blerta Hoti svarar inte rakt av på frågan men tar upp ett lokalt exempel i Göteborg:
– Många föräldrar med utländsk bakgrund i Bergsjön, som har råd, kör sina barn till förskola i Utby för att barnen ska leka med barn med svenska som modersmål och lära sig tillräckligt bra svenska.
Svaret knyter åter an till texten i nya partiprogrammet, där problembeskrivningar och målsättningar ändå är fler än svaren på hur.
– För att komma bort från att föräldrar skjutsar sina barn krävs att vi bygger bort bostadssegregationen så att dessa barn redan i förskolan möter barn som har svenskan med modersmjölken, säger Blerta Hoti.
– Så enkelt är det.
