En moské har brunnit i den lilla staden Prior Lake, söder om Minneapolis. Halva taket är förstört och inredningen uppeldad.
Utanför byggnaden finns en lekplats som används av barnen som går i moskéns skola. I dag är de hemma medan polis och brandmän går omkring i resterna av deras klassrum, för att utreda brandorsaken.
Det är inte första gången som en moské brinner i Minnesota. De senaste åren har fler islamiska center råkat ut för incidenter här än någon annanstans i USA. Bara under 2024 attackerades 16 moskéer i Minnesota, enligt Rådet för amerikansk-islamiska relationer.
Den största muslimska gruppen i delstaten är de med somalisk bakgrund. Det är dem som president Donald Trump kallar för skräp som borde skickas hem.
– De bidrar inte med någonting, vi vill inte ha dem här, sade presidenten under ett kabinettmöte den andra december.
Sedan dess har han fortsatt att attackera gruppen.
Demokraten Zaynab Mohamed, 28, är den yngsta delstatsenatorn i Minnesotas historia. Hon står utanför den nedbrända moskén när DN kommer dit.
– Alla känner sig sårade av det presidenten sa. Vi var redan innan en utsatt grupp och attackeras nu av världens mäktigaste man, säger hon.
Det är inte bara Trumps ord som pressar amerikansksomalierna. Migrationsmyndigheten Ice har ökat sin närvaro i delstaten och stoppar ofta personer med östafrikanskt utseende.
– En ung kvinna blev nyss tagen och kvarhållen i 24 timmar, trots att hon är amerikansk medborgare. Sådant oroar folk, säger Zaynab Mohamed.
Det stiger rök från munnen när hon pratar. Ute är det tio minusgrader men i blåsten känns det som tjugo.
I en närliggande villa har församlingsmedlemmar samlats för att värma sig. På övervåningen står kvinnor och lagar mat, i källaren håller männen krismöten.
Flatbröd, ris och olika röror dukas fram och doften av sött chai-te blandar sig med lukten av brandrök, som letat sig in i huset.
En av männen heter Jaylani Hussein. Han är ordförande för Rådet för amerikansk-islamiska relationer i Minnesota och flydde hit med sin familj 1993, tio år gammal.
Kylan är det första han minns. Han märkte den vid bagagebandet på flygplatsen, sedan i taxibilen och slutligen i det kalla och dragiga hus där familjen skulle bo.
– Det var februari och jag hade bara en tunn läderjacka på mig. Jag försökte vänja mig innan resan genom att stoppa huvudet i frysen, men det var inte samma sak, säger han.
Nej, det är inte för klimatets skull som så många somalier har flyttat till Minnesota. De började söka sig hit när diktatorn Siad Barre störtades 1991 och Somalia hamnade i inbördeskrig.
Minnesota var en rik delstat med gott om jobb och ett bra välfärdssystem. Ju fler somalier som tog sig till delstaten och trivdes, desto fler följde efter.
I början av 1990-talet var 94 procent av Minnesotas befolkning vit. År 2023 låg den siffran på 76 procent, enligt landets folkräkningsmyndighet, som mäter etnicitet för att ge underlag till människorättsgrupper.
Den demografiska förändringen har fått nationalister att reagera.
År 2016 kallade Donald Trump somalierna i Minnesota för en ”katastrof” som spred terrorpropaganda. Demokraten Ilhan Omar, en amerikansksomalier från Minnesota som har suttit i representanthuset sedan 2019, har flera gånger attackerats av presidenten.
– Han verkar obehagligt besatt av mig, vilket är ganska påfrestande, säger hon till The Washington Post.
Men trots Trumps angrepp var det fler med somalisk bakgrund som röstade på honom i valet 2024 jämfört med 2020.
En som gav sin röst åt Donald Trump är 47-åriga Kifaah Calen. Hon står med en kopp te i Karmel Market, en populär inomhusmarknad i södra Minneapolis.
– Jag röstade på honom eftersom han säger att det bara finns två kön. Jag hatar ingen, men vill inte att min son ska komma hem från skolan och plötsligt vilja bli en flicka, säger hon.
Kifaah Calen har fyra syskon i Malmö och visar bilder från sitt senaste Sverigebesök. Hon kom till USA när hon var 14 år gammal. I dag ångrar hon att hon röstade för Trump.
– Ibland hör jag folk säga ”åk hem, åk hem”, men det här är det enda hem jag har.
I en tygbutik sitter 37-åriga Fahmo Siad. Hon tillhör den yngre generationen amerikansksomalier som hanterat Trumps uppmärksamhet på ett annat sätt än sina föräldrar.
– I sociala medier är det många som driver med Trump. Går du in på Tiktok är det fullt av skämt från somalier som reagerat på hans uttalande, det är typiskt oss, säger hon.
En kvart med bil från marknaden ligger Cedar-Riverside, även kallad ”lilla Mogadishu”. Här låg en gång Snusgatan, ett område där många svenskar och andra skandinaver bodde.
Fram till 1940-talet var stadsdelen präglad av nordbor, nu är det ett höghusområde där de flesta har somalisk bakgrund.
Ice-agenter har nyss gjort en räd när vi kommer dit. En grupp volontärer med visselpipor såg till att många kom till platsen, för att vittna om eventuella övergrepp.
– Om de letar efter brottslingar är det en sak, men att bara gripa folk efter hur de ser ut, så ska det inte vara, säger Mohamed Noor som bor i området och som även sitter i delstatens representanthus för Demokraterna.
En majoritet av alla amerikansksomalier är födda i USA. Av de som är födda i Somalia är de flesta amerikanska medborgare.
– Om du ser tio somalier på gatan är sex av dem födda i Minnesota. Vi är inte rädda för deportering, det är trakasserier, hat och hot som vi är oroliga över, säger Hassan Jama, en imam i en moské nära Cedar-Riverside.
Somalierna i Minnesota brukar beskrivas som relativt välintegrerade. Sysselsättningsgraden är högre än för den allmänna befolkningen och även om det finns fattigdom har många blivit framgångsrika politiker, företagare och läkare.
Men på sistone har några även gjort sig kända som bedragare.
I början av pandemin skickades stora statliga bidrag till Minnesota. En av organisationerna som tog emot bidragen var Feed Our Future, som gav mat till barn när skolorna stängde.
Tidigt kom larm om att något inte stod rätt till, men organisationen fortsatte att verka fram till 2022, när FBI gjorde tillslag mot flera av de anställda.
Bara tre procent av pengarna som organisationen fick gick till barnen, visade det sig under rättegången – resten användes till lyxkonsumtion som resor, hus och dyra bilar.
En del pengar skickades utomlands, men uppgifter i högermedier om att de ska ha gått till terrorgruppen al-Shabaab har åklagare avfärdat.
Ytterligare två bedrägerier som rör boendebidrag och autismstöd har upptäckts. Totalt tror åklagare att omkring en miljard dollar har förskingrats.
78 av 86 åtalade i de tre bedrägerifallen har somalisk bakgrund. Hittills har 60 personer dömts för brott, rättegångarna är flera och några pågår fortfarande.
***
Professor Ahmed Samatar vid Macalester College i Saint Paul flyttade till USA från Somalia på 1970-talet. Han tror sig ha en förklaring till varför så många med bakgrund i landet deltog i bedrägerierna.
– Det är inget stort mysterium om man frågar mig, säger han.
Ahmed Samatar har skrivit flera böcker om Somalia. Han tecknar en bild av ett land som har en lång historia av lag och ordning, men som föll samman 1991. På Transparency Internationals lista över korrupta länder ligger Somalia näst sist, före Sydsudan.
– Efter 1991 blev det var och en för sig själv. Den moral som fanns kollapsade. Många flyktingar har fötts eller levt länge i den miljön, och då är det inte konstigt om en del tänker ”jag tar vad jag kan.”
Professor Samatar menar att generösa delstater som Minnesota – han nämner även länder som Sverige – behöver bli bättre på att förklara för nyanlända vad som förväntas av dem.
– Rättigheter och skyldigheter går hand i hand. Ibland får den mänskliga sympatin för stort utrymme på bekostnad av de krav som måste till för att hjälpa folk att anpassa sig.
Bedrägerierna kastar inte bara en skugga över de med somalisk bakgrund utan även det demokratiska partiet. Guvernören Tim Walz har fått mycket kritik för att delstaten agerade så sent.
Ernesto Londono är New York Times Minneapolis-korrespondent. Han har följt bedrägerihärvan på nära håll och säger att det sena agerandet hänger ihop med rädslan för att stämplas som rasist efter mordet på George Floyd år 2020.
Sin slutsats baserar han på intervjuer med åklagare, advokater och på domstolsprotokoll, där vittnen lämnat sådana uppgifter.
– Myndigheterna agerade redan 2020, då de fick fakturor på att tusentals barn fått mat på ställen där det inte bor så många. När de tänkte stoppa utbetalningarna hotade Feed Our Future med stämning och sa att de skulle kalla tjänstemännen för rasister. Därefter kunde bedrägeriet fortsätta, säger han.
Hittills utreds tre bedrägerifall, men ytterligare 14 program med ”bedrägeririsk” ska granskas. Om härvan fortsätter att växa kan det leda till att delstaten får en republikansk guvernör.
Den kontroversiella affärsmannen Mike Lindell har bestämt sig för att ställa upp i valet nästa år. Lindell har spridit konspirationsteorier om att valet 2020 stals från Donald Trump och står presidenten nära.
– Skattetrycket i Minnesota har ökat. Om det visar sig att ännu mer pengar har förskingrats kan den kombinationen leda till att fler röstar republikanskt, säger Ernesto Londono.
***
I villan nära den nedbrända moskén suckar Jaylani Hussein när han får frågan om bedrägerierna.
– Först och främst är det fel att begå brott, punkt. Men det är inte rätt att skuldbelägga en hel grupp för vad några individer gjort. Se på alla masskjutningar som vita gör, ingen skyller de brotten på den vita befolkningen.
Att bedrägerierna har fått så stor uppmärksamhet kopplar han ihop med att de flesta amerikansksomalier är välintegrerade.
– Vi gömmer oss inte, vi är stolta över de vi är och vi har varit väldigt framgångsrika. Jag tror att det är därför som högernationalisterna gör oss till måltavlor.
Han tittar ut genom fönstret mot den snötäckta skogen. När han kom hit avskydde han kylan, nu bekommer den honom inte.
Tvärtom längtar han ibland efter vintern. Han berättar att han gärna sätter sig under ett träd, med vinden och snön i ansiktet, för att skjuta hjort som han sedan tillagar hemma.
– Nu är det en del av den jag är.
