Som DN tidigare har rapportrat började Arbetsförmedlingen under 2025 med en ny metod för att kontrollera arbetssökande: Varje gång de loggade in på myndighetens sajt kontrollerades deras IP-adress.
De som kom från en utländsk IP-adress flaggades som misstänkta fuskare, eftersom den som får A-kassa eller bidrag som arbetslös måste befinna sig i Sverige och vara tillgänglig för arbetsmarknaden.
Snart hade Arbetsförmedlingen en lista med 4 000 personer. Alla dessa skulle kontaktas, direkt eller via sin A-kassa, med start i september.
Men strax därefter drog myndigheten i bromsen. Trots att fem månader har gått så har bara 208 av personerna kontaktats, kan DN berätta. Orsaken är, enligt presstjänsten, ”verktygsuppdatering som ska ge fördjupad information”. Men ingen på myndigheten svarar på frågor om vilket verktyget är eller om spårningen ska återupptas.
”Vi avböjer att utveckla detta ytterligare då vi inte vill gå in närmare på hur våra kontroller går till”, skriver Nina Brevinge, pressekreterare på Arbetsförmedlingen i ett mejl och avböjer en intervju.
Fakta.IP-nummer
Ett IP-nummer (Internet Protocol-adress) är en unik sifferkombination som identifierar en dator, mobil eller annan enhet på internet.
Vilket land ett IP-nummer är registrerat i avgörs genom databaser över IP-block som tilldelats olika regioner och operatörer. Genom en så kallad IP-geolokalisering kan man slå upp numret och se vilket land (och ibland stad eller nätleverantör) det tillhör – men precisionen kan variera.
Att spåra en IP-adress ger inte alltid rätt svar om var en person befinner sig. En VPN-tjänst kan koppla upp användaren via ett annat land, så det ser ut som att hen befinner sig där. I sitt beslut om att använda IP-spårning skrev Arbetsförmedlingen att ”en kontroll om arbetssökande har loggat in med VPN” skulle göras, så ingen blir oskyldigt utpekad som fuskare för att ha använt en sådan tjänst.
Ett liknande system har tidigare används i Nederländerna, där landets motsvarighet till Arbetsförmedlingen tvingades backa. 2023 framkom att myndigheten hade använts IP-spårning och så kallade webbkakor för att kartlägga arbetssökande, vilket ledde till att 460 personer fick sin ersättning ändrad. Men landets dataskyddsmyndighet kritiserade systemet och beskrev det som ett oroande intrång i den personliga integriteten. Efter nio månader lades det ner och myndigheten bad om ursäkt, skriver Euronews.
