På Karolinska institutet i Solna pågår en febril aktivitet för att locka hit amerikanska forskare.
Efter att USA:s president Donald Trump började bråka med det världsberömda Harvarduniversitetet har det internationella forskarsamhället hamnat i vad som närmast kan beskrivas som ett chocktillstånd.
Det berättar Martin Bergö som är professor i molekylär medicin och prorektor på Karolinska institutet i Solna.
Han drar sin plastbricka för att släppa in oss på Biomedicum, som är en jättelik grön glasbyggnad med tio våningar och en stor ljusgård i mitten.
Här pågår grundforskning i världsklass, framför allt inom området hälsa.
Martin Bergö pekar i riktning mot djuravdelningen där det finns omkring tusentals transgena möss som vi dessvärre inte får besöka av säkerhetsskäl.
Ett av Trumps första klavertramp var påståendet att Bidenadministrationen satsat miljarder på projekt med ”transgender mice”.
I själva verket handlade det om ”transgenic mice” som fått sin arvsmassa modifierad, transgena möss på svenska.
Forskningen handlar alltså inte om kön.
– Men Trump förlorar inget på att säga sådana saker eftersom hans anhängare inte bryr sig om det är fel, säger Martin och berättar hur viktig forskningen med transgena möss är för att lösa till exempel gåtan bakom progeria, en sjukdom som gör att kroppen åldras i förtid.
– Det spelar ingen roll hur mycket AI man utvecklar, inget kan ersätta dessa viktiga djurförsök. Än, säger han.
När Donald Trump hade gjort sina uttalanden uppgav så mycket som 75 procent av alla tillfrågade amerikanska forskare att de var beredda att lämna USA för att arbeta utomlands, enligt en enkät från tidskriften Nature.
Det vill Karolinska institutet använda sig av.
Ledningen har tillsatt en särskilt resursgrupp som ska jobba specifikt med USA och nu bland annat kartlägger hur många som kan tänka sig att komma hit – och vad som behöver göras för att få dem att välja just oss, berättar Martin Bergö.
– Vi undersöker också om det finns ett intresse från större universitet, som Harvard, att kanske öppna filialer här. Där vi kan bygga upp särskilda forskningsmiljöer tillsammans.
Specialgruppen på Karolinska undersöker också om det finns amerikanska läkemedelsföretag som vill etablera verksamhet i Sverige, menar han.
Men det sker under hård konkurrens. Häromdagen gick till exempel Spanien ut stenhårt med en kampanj. Under tre år satsar Katalonien 30 miljoner euro för att locka amerikanska forskare med sitt varma behagliga klimat och närheten till havet.
– Sverige har mycket att jobba med, säger Martin och nämner att rektorer och styrelser för svenska lärosäten är politiskt tillsatta av regeringen.
– Det är också staten som äger våra byggnader, fortsätter han och sveper med handen mot alla laboratorier man ser bakom stora glasfönster som vetter mot ljusgården.
– Det gör att en svensk Trump skulle kunna göra mycket mer skada här.
Om Sverige ska bli det första alternativet för de duktigaste forskarna behöver vi också förenkla reglerna för visum, menar han.
– I dag är det alldeles för mycket tjafs, till exempel om någon vill ta med sin familj.
En omständighet som brukar sätta käppar i hjulet för gästforskare i Stockholm är svårigheterna att hitta en bostad. Många utländska lärosäten hjälper till med både det och flyttbestyren.
Och om de vill ta med en partner får den personen ofta hjälp med att hitta ett jobb.
– Det är något vi tittar på om vi också kan göra, säger Martin Bergö.
I ett laboratorium träffar vi Yilin Ren som kommer från en stad i östra Kina och är här på ett ettårigt stipendium.
Hon sticker in händerna i ett dragskåp där hon experimenterar med laktobakterier för att se hur de kan påverka HPV-viruset.
Även Kina har ett intresse av att attrahera amerikanska forskare, menar Yilin Ren.
Men själv bryr hon sig inte om vad som händer i USA.
– Jag valde Karolinska institutet för att min professor sa att det var bra här, och han hade rätt, säger hon.
Om ett år, när hennes stipendium löper ut, tänker hon återvända till Kina för att bygga upp sin forskning där.
Det är framför allt yngre förmågor, som Yilin Ren, som kommer att välja bort USA, tror Martin Bergö.
Äldre och mer etablerade forskare har hunnit bygga upp sina nätverk och starka forskningsmiljöer, som de inte bara kan lämna eller ta med sig, menar han.
– Jag tror att enkäten i Nature mer uttryckte en kritik mot Trumpadministrationen och en önskan att lämna USA. Det återstår att se hur många som faktiskt kommer göra det.
Läs mer:
Universitet i upprop mot Trump – skriver öppet brev
