Spel om pengar är en riktig kassako och den svenska marknaden drog in över 27 miljarder kronor förra året. Samtidigt kantas branschen av problem med både spelmissbruk och kriminella som utnyttjar systemen.
Det är Spelinspektionens uppgift att kontrollera marknaden, något som innefattar tillsyn av såväl licensierade som olicensierade bolag och olaglig verksamhet.
Men tillsynen brister, konstaterar Riksrevisionen i en ny rapport, och slår fast att det sker för få inspektioner. Mellan 2019 och 2023 sjönk antalet påbörjade inspektioner från 263 till 58 stycken.
– Det är allvarligt att man inte inspekterar. När man inte gör det vet man inte om de här aktörerna följer regelverket, säger revisionsdirektör Hedvig Tängdén.
En knapp tredjedel av inspektionerna leder till åtgärder och under perioden har bara ett av tillsynsbesluten följts upp i efterhand.
Riksrevisionen
Riksrevisionen är en oberoende revisionsmyndighet som granskar statlig och statligt finansierad verksamhet. Uppdraget går bland annat ut på att avgöra om myndigheternas verksamheter styrs och bedrivs effektivt.
Om Spelinspektionen skulle fortsätta genomföra inspektioner i samma takt som under 2023 innebär det att 40 procent av de licensierade kommersiella spelbolagen inte granskas under sina femåriga licensperioder.
– Det här är allvarligt eftersom man satt upp regelverket för att skydda konsumenter från spelproblem, och samhället i stort för att spel om pengar inte ska användas för penningtvätt.
Riksrevisionen är inte heller nöjd med hur själva urvalet av bolagen som ska inspekteras går till och anser att det saknas en övergripande strategi.
– Om tillsynen ska vara riskbaserad ska man välja de områden där det är störst risk för fel och där bristande regelefterlevnad kan leda till allvarliga konsekvenser, säger Hedvig Tängdén.
Över 45 procent av inspektionerna av kommersiella spel leder till någon form av åtgärd. Motsvarande siffror för stat och allmännyttiga spel är 3 procent.
Hedvig Tängdén vill inte ge några riktlinjer för hur många genomförda inspektioner som kan anses rimliga.
– När man hittar allvariga fel på den kommersiella delen där det omsätts mycket pengar och har ett system där man inte når 40 procent är det för lågt. Det är också för lågt på allmännyttan med nästan ingen tillsyn alls.
DN har tidigare rapporterat om arbetsmiljöproblem på Spelinspektionen där anställda flaggat för bristande tillsyn. Det var under 2019 som uppdraget förändrads till följd av den nya spellagen.
Hedvig Tängdén konstaterar att det varit ”omvälvande” för Spelinspektionen som vuxit snabbt med många nya arbetsuppgifter. I rapporten framgår det att andra uppdrag prioriterats och att myndigheten rapporterat till regeringen att tillsynen är liten.
Har det brustit från politiskt håll?
– Ja, det tycker vi. Spelinspektionen har flaggat ganska tydligt att de inte har resurser, säger Hedvig Tängdén och fortsätter;
– Regeringen kunde ha skjutit till pengar, men man kan också styra genom att se över myndighetens samlade uppdrag.
Kontrollen av spelmarknaden.
2019 trädde en ny spellag i kraft som bland annat gör det möjligt för kommersiella bolag att lagligt rikta onlinespel mot Sverige genom att söka licens. Spelinspektionen fick samtidigt i uppdrag att ansvara för tillsynen av marknaden.
Den svenska spelmarknaden omsatte över 27 miljarder kronor under 2023. Samtidigt beräknades samhällets kostnader för spelproblem uppgå till 9 miljarder kronor under 2021.
Källa: Riksrevisionen/Folkhälsomyndigheten.
I rapporten lyfts även problemen med den ”grå spelmarknaden” som berör onlinespel som inte anses rikta sig mot Sverige men ändå lockar spelare. Hedvig Tängdén förklarar att Spelinspektionen inte kommer åt dem eftersom de saknar licens men inte räknas som olagliga. Företagen får med andra ord konkurrensfördelar eftersom de varken betalar skatt eller behöver följa lagen, vilket kan urholka förtroenden för systemet.
Hedvig Tängdén menar att riktlinjerna är oklara och Riksrevisionen vill se en utredning för att slå fast vilka onlinespel som ska omfattas av spellagen.
Riksrevisionen lämnar nu ett antal förslag till regeringen som bland annat handlar om att säkerställa att Spelinspektionens har rätt förutsättningar. Spelinspektionen uppmanas att styra upp tillsynsarbetet och öka omfattningen av inspektioner och uppföljningar.
– Både regeringen och Spelinspektionen behöver säkerställa att man bedriver tillsyn i tillräcklig omfattning så att det finns förutsättningar att ha tillräcklig kontroll över detta.
Under de senaste åren har Spelinspektionen beslutat om sanktioner på hundratals miljoner kronor mot spelbolagen. Det handlar bland annat om brister i arbetet mot penningtvätt och otillåtna bonussystem. En stor del av besluten har inte kunnat verkställas ännu eftersom företagen ofta överklagar sanktionerna i juridiska processer.
I ett uttalade skriver Spelinspektionen att de delar bilden av att tillsynsverksamheten behöver utvecklas och effektiviseras. Myndighetens generaldirektör Camilla Rosenberg säger at ett löpande förändringsarbete pågått sedan omregleringen och uppger att myndigheten fått ökade anslag i år.
– Vi kan se tillbaka på sex mycket intensiva år med en ny ramlagstiftning, nya aktörer och nya uppdrag i en helt ny reglering. Flera frågor väntar fortfarande på praxis i domstol, säger Camilla Rosenberg.
DN söker Finansmarknadsminister Niklas Wykman.