I vilken riktning bör Sverige gå när det gäller vård till människor som behöver hjälp för att kunna bilda familj? Frågan besvaras i en rapport som släpps i dag från Statens medicinsk-etiska råd, Smer.
Ett omdiskuterat ämne som lyfts är regionernas åldersgränser för IVF, då kvinnans ägg befruktas utanför kroppen. Här tycker Smer att dagens åldersgränser är både för låga och för generella.
Hur gammal det är okej att vara när du skaffar barn sätter rådet ingen siffra på. Det viktiga är att det finns en förälder som är tillräckligt ung för att kunna ta ansvar för barnet tills att det har blivit vuxet, enligt Smer.
”Hänsyn bör samtidigt tas till en ökad medellivslängd i befolkningen”, skriver rådet i rapporten.
Någon som har engagerat sig i åldersfrågan är tolvbarnsmamman och läkaren Anna Hammarström. Hon har själv tänjt rejält på gränserna. Gjort flera olika fertilitetsbehandlingar både i Sverige och utomlands, i Ryssland, Ukraina och Georgien.
Hon fick tre av sina barn när hon var mellan 40 och 50 år och två barn efter 50. Yngsta dottern Rosa – det sista frysta embryot – föddes via kejsarsnitt i Kina när Anna Hammarström var 58 år.
Hon är starkt kritisk till åldersfixeringen i svensk fertilitetsvård som varken har följt med i samhällsutvecklingen eller den tekniska utvecklingen, anser hon. Exempelvis när det kommer till förbudet mot att testa livsdugligheten hos äldre kvinnors embryon.
– Vi har tre barn som inte skulle vara födda om vårt genetiska material hade hamnat i händerna på regionerna, säger Anna Hammarström.
I Sverige finns inga lagar som slår fast hur gammal en kvinna eller man får vara för att påbörja en fertilitetsbehandling. Istället följer offentliga kliniker rekommendationer från Sveriges kommuner och regioner, SKR – som sätter strikta åldersgränser.
Enligt SKR ska befruktningen ske innan kvinnan fyllt 40 år och en eventuell manlig partner 56 år. Om det finns embryon – det vill säga befruktade ägg – kvar i frysen ska dessa användas innan kvinnans 45-årsdag och därefter förstöras.
Ett alternativ – som de offentliga klinikerna erbjuder – är att patienten själv får bekosta en flytt av sina embryon till en privat fertilitetsklinik med mer generösa åldersgränser.
Dessa varierar. Som exempel gör fertilitetsföretaget C-medial återföringar av embryon fram till kvinnans 50-årsdag om det finns medicinska förutsättningar, berättar laboratoriechefen Adam Abdulmajeed.
Frysförvaring av embryon regleras av lagen om genetisk integritet. Den säger att embryon får lagras i max 10 år oavsett kvinnans ålder. Här går det att få dispens från Socialstyrelsens rättsliga råd om det finns ”synnerliga skäl”.
I praktiken innebär regionernas åldersgränser att infertilitet på grund av ålder behandlas annorlunda än andra orsaker till ofrivillig barnlöshet, skriver Smer.
– Enligt den etiska plattformen som blivit en del av hälso- och sjukvårdslagen ska vården göra individuella bedömningar i möjligaste mån och inte förlita sig på kronologisk ålder, säger Niklas Juth, medicinetiker och sakkunnig i Smer.
Han och rådet kan se flera skäl till regionernas åldersgränser. Framför allt att det kan spara kostnader och minska risker.
Men samtidigt varierar kvinnors biologiska förutsättningar.
– Oftast har yngre kvinnor bättre möjligheter att genomgå en graviditet än äldre men olika människor kan vara olika lämpliga för en behandling, säger Niklas Juth.
Om kvinnan har sparade ägg eller embryon som är yngre än kvinnan själv är chansen till graviditet betydligt större.
En fast åldersgräns på 40 år för kvinnor verkar låg, enligt Smer som hellre vill se en individuell medicinsk bedömning. Ett argument som förs fram är fertilitetsvårdens förbättrade behandlingsmöjligheter. Ett annat att det uppskjutna barnafödandet är en samhällstrend som ser ut att fortsätta.
Snart fyller Anna Hammarström 60 år. Hon njuter fortfarande av småbarnslivet och räknar med att finnas kvar länge i 1,5-åriga Rosas liv.
Medellivslängden för svenska kvinnor är i dag 85 år. Exakt hur länge vi får leva vet ingen, resonerar Anna Hammarström, som tycker att fler äldre borde få hjälp att bli gravida.
Finns det någon övre gräns för när det är okej att bli förälder?
– Det finns biologiska och medicinska gränser för allting. Sedan finns det även sociala gränser men där måste varje vuxen människa få göra sina egna livsval. Vad som ska finansieras med offentliga medel är däremot en helt annan fråga. Där handlar det om prioriteringar som alltid måste göras i vården.
Fakta.Väcker frågor om assisterad reproduktion
Statens medicinsk-etiska råd, Smer, är ett organ tillsatt av regeringen.
Rådet har som uppgift att analysera medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv och stimulera till debatt.
Senaste rapporten om assisterad reproduktion har rådet arbetet med i två år. Den tar upp frågor om allt från IVF till donation och surrogatmödraskap.
Källa: Smer
