Bolaget hade ansökt om 1,65 miljarder kronor i klimatinvesteringsstöd, men nekas alltså detta efter ett beslut av Naturvårdsverket, vilket Dagens Industri var först att berätta om.
Stegra, som tidigare hette H2 Green Steel, är inne i en intensiv fas. Sedan förra sommaren har byggnader och torn rests på industrimarken utanför Boden. Tanken har varit att det fossilsnåla stålverket ska dra igång produktionen 2026, för att sedan trimma in systemet optimalt med produktivitet, säkerhet och kvalitet.
Statligt stöd har varit en viktig del för att finansiera detta och bolaget har tidigare flaggat för att stora industriprojekt i Sverige riskerar att halka efter om inte staten skjuter till pengar.
EU har redan godkänt att svenska staten kan stötta bolaget med 2,9 miljarder kronor, varav 1,2 miljarder beviljades av Energimyndigheten via Industriklivet i höstas.
Det fanns därför en öppning för att få stöd även via det som kallas Klimatklivet som Naturvårdsverket hanterar. Men då krävs att projektet bidrar till att öka takten för att Sverige når det långsiktiga etappmålet om att minska utsläpp av växthusgaser till år 2045, vilket inte väntas ske i det här fallet, enligt Naturvårdsverkets bedömning.
”Av handlingarna i ärendena framgår att åtgärderna kommer att öka Sveriges utsläpp under en viss tid”, skriver myndigheten i sitt beslut. Där framgår också att målsättningen är att utsläppen ska ha fasats ut helt till 2045, men det är ändå inte tillräckligt för att något ekonomiskt stöd ska kunna betalas ut via Klimatklivet.
Stegras kommunikationschef Karin Hallstan menar att beslutet står i skarp kontrast till regeringens uttalade ambition att stärka Sveriges attraktivitet för internationella investeringar.
”Vår inställning var att stödet följde EU:s regelverk kring statsstöd och att myndighetens förordning också vilade på den. Det var också regeringen som i ansökan till EU angav att pengarna skulle komma från både Klimatklivet och Industriklivet”, skriver hon i ett mejl till DN.
Om ytterligare stöd uteblir innebär det enligt henne att Stegras projekt blir 98 procent privat finansierat, medan andra aktörer i Sverige och Europa har fått stöd som motsvarar en kostnadstäckning på 40 procent och mer.
”Det gör att stöden helt snedvrider konkurrensen”.
Kommer detta att påverka produktionsstarten eller något annat väsentligt i era planer?
”Det är möjligt att ett uteblivet stöd kan påverka accelerationen i projektet. Det var ju en av anledningarna till att vi sökte, och även varför stödet finns”.
Bolaget anser att man bidrar till de svenska etappmålen och räknar med att producera stål med 95 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med traditionell ståltillverkning.
”Inget annat projekt i Sverige åstadkommer lika stora utsläppsminskningar per stödkrona som Stegra”, skriver Karin Hallstan.
Naturvårdsverket menar däremot att bolaget trots allt inte har kunnat visa att det uppfyller kraven.
Redan i september, bara några veckor innan miljardstödet från Energimyndigheten, fick Stegra ett förhandsbesked från Naturvårdsverket med ett preliminärt beslut om att avslå ansökan om pengar via Klimatklivet.
Dokumentation från Naturvårdsverket visar att Stegra och myndigheten sedan dess haft flera möten, och enligt Dagens Industri har bolaget jobbat för att stöd ska kunna betalas ut via Industriklivet från Energimyndigheten i stället.
”Vi förutsätter att regeringen hittar ett annat sätt att fylla upp den stödnivå regeringen bad EU-kommissionen om. Industriklivet är då det som ligger närmast till hands, men det förutsätter att det finansieras upp”, skriver Karin Hallstan till DN.
Läs mer:
Svensk stål-vd vill ha miljardstöd: ”Behövs smörjmedel”
Lars är granne med stålverksbygget: ”Kan leda deras verksamhet från verandan”
