Stegra vill bygga Europas första stålverk på flera decennier, en satsning som enligt bolaget kan revolutionera ståltillverkningen och bidra till kraftigt minskade utsläpp.
Men bygget av fabriken har kostat mer än beräknat och bolaget behöver nu ytterligare 10 miljarder kronor i finansiering.
Samtidigt väntas det inom kort beslut om statliga stöd på nästan två miljarder kronor som Stegra ansökt om, enligt handlingar från Energimyndigheten.
Redan för tre år sedan sökte Stegra 3,8 miljarder kronor i stöd från Industriklivet via Energimyndigheten. 1,2 miljarder av dessa har redan beviljats.
I en ändringsansökan från i somras framgår det nu att bolaget söker ytterligare 1,65 miljarder kronor fördelat på fyra år. Detta motiveras bland annat med att det redan finns en godkänd statsstödsram från EU-kommissionen och att projektbudgeten förankrats i den ursprungliga ansökan.
Stegra hänvisar bland annat till klimatnyttan – som uppges vara en av de största i sitt slag i Europa – och att projektet bidrar med betydande sysselsättning, nettoexport och industriell uppväxling i norra Sverige.
Dessutom söker bolaget 315 miljoner kronor i ett separat projekt för att kunna göra nödvändiga investeringar i Luleå hamn, som pekats ut som en central del av leveranskedjan. I ansökan nämns bland annat lagerytor, en skrotgård, lossningsstation, järnvägsanslutning och eldrivna kranar.
Energimyndigheten har under hösten begärt att Stegra svarar på frågor om bland annat konsekvenserna om bolaget inte får ytterligare stöd.
Svaren är till stor del skyddade av sekretess, men bolaget lyfter bland annat att projektet behövt anpassa och omprioritera investeringarna eftersom ”full nationell medfinansiering ännu inte beviljats”.
”Ytterligare statsstöd skulle inte bara ha en direkt finansiell betydelse, utan också skapa en stark stimulanseffekt genom att sänka riskpremier, möjliggöra ytterligare privat kapital och stärka projektets långsiktiga genomförbarhet”, skrev Stegra i sitt svar för några veckor sedan.
Summan som saknas för att projektet ska bli fullt finansierat, det så kallade finansieringsgapet, nämns i dokumentet – men även den uppgiften är hemligstämplad. Däremot nämns den geopolitiska oron och höga inflationen som orsaker till att kapitalkostnaderna ökat och att tillgången till internationell finansiering försvårats.
Vilka projekt som beviljas stöd genom Industriklivet fattas tidigast nu i oktober. Energimyndigheten uppger att något formellt beslut ännu inte fattats vad gäller Stegras två ansökningar.
Läs även:
Storm i Stegra – pengarna kan vara på väg att ta slut
Kris i Europa: ”Grönt stål har avgörande fördelar”
