Stockholm ska få en handlingsplan mot rasism. Målet är att alla Stockholms stads verksamheter ska vara fria från alla former av rasism, men planen har särskilt fokus på afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi och rasism mot samer.
– Jag tar emot mycket vittnesmål, människor möter rasism överallt, på offentliga platser, i tunnelbanan, i skolan. Många lever med en konstant höjd stressnivå, det finns ingen plats där de kan vara trygga, säger Åsa Lindhagen.
Romer har berättat för henne att de inte vågar åka t-bana för att de riskerar att bli utsatta. Judiska föräldrar är oroliga för hur deras barn har det i skolan, afrosvenska barn känner sig inte trygga.
Rädda barnen gjorde en undersökning för några år sedan som visade att var fjärde muslimskt barn utsattes för diskriminering och trakasserier.
– Rasismen finns också hela tiden i mobilen, på sociala plattformar, säger Åsa Lindhagen.
Diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden förekommer också. Chansen att lyckas få en hög position är avsevärt lägre för afrosvenskar än andra trots högre utbildning, har Länsstyrelsen i Stockholm visat. Vita svenskar med en treårig eftergymnasial utbildning har i genomsnitt 150 procent av den lön afrosvenskar med motsvarande utbildning har.
Risken för att afrosvenskar utsätts för hatbrott är, enligt Länsstyrelsen, hög sett till gruppens storlek och även hög i relation till andra gruppers utsatthet.
Den rödgröna majoriteten i Stockholm lägger ytterligare fem miljoner kronor på arbetet för mänskliga rättigheter nästa år. Där ingår satsningen mot rasism.
Stadens medarbetare ska utbildas i hur rasismen kan ta sig uttryck. Medvetenheten hos chefer och medarbetare ska öka, om hur de ska agera och rapportera när rasism förekommer.
– Vi behöver kartlägga alla former av rasism, vi kan samla in vittnesmål, göra enkäter, ta hjälp av forskare, säger Åsa Lindhagen.
Ett sätt är att använda sig av data från brukarundersökningar och undersökningar som vänder sig till stockholmare. Ett annat sätt är att samla in befintlig data från andra myndigheter.
Med stöd av representanter från den judiska minoriteten, samt experter, ska staden också genomföra åtgärder från kartläggningen ”Antisemitism i Stockholms skolor” som gjordes 2022.
En del skolpersonal och lärare uppfattade inte rasism som ett stort problem, men en judisk elev sade att heilandet kändes ”som en kniv i magen”.
– Lärare ska få stödmaterial om hur de kan agera. Vi måste vara glasklara med att vi inte accepterar antisemitism eller någon annan form av rasism i skolan, annars sviker vi barnen, säger Åsa Lindhagen.
Läs mer: Mångfaldsexperten: Vi behöver ett språk för samtal om diskriminering
Fakta:Rasismens historia
För antikens greker och romare spelade ras inte någon roll.
Slaveri var ett juridiskt och ekonomiskt tillstånd, utan samband med ras eller etniskt ursprung.
Den europeiska expansionen i Afrika och Amerika, som inleddes i slutet av 1400-talet, gav så småningom upphov till ett nytt sätt att betrakta och kategorisera andra folk.
Från och med 1500-talet kan man konstatera framväxten av ett rastänkande.
Källa Nationalencyklopedin
