Sjökabeln kryper längs sjöbottnarna. På Svartlöga har grävmaskinen fraktats ut med båt. Hundratals markavtal har skrivits under.
Det är nära till huvudstaden på kartan, men här ute i havsbandet finns varken bilar, butik eller elnät. Hus med solceller på taken ligger utspridda längs grusvägarna. På vintern en ödslig glesbygd. Nu på sommaren är det fullt med folk. Då ska samma mobilmaster plötsligt hantera långt fler. Det som fungerar i mars kan hacka i juli.
– Fibern behövs hela året, men särskilt nu på sommaren. För att få kontroll över ekonomin valde vi att bygga själva, säger Tord Schultz, ordförande i föreningen Förängsudden Fiber.
Ute på ett gärde står Bengt Adlén, boende på Blidö och projektledare för utbyggnaden, och dirigerar en traktor. Med sig har han sin hund Balder, en strävhårig tax.
– Det handlar om redundans, om att ha en reservväg när något annat slås ut, säger han genom duggregnet.
– Vi här ute behöver fler system än mobilt bredband. Det är en säkerhetsfråga om samhället ska fungera, fortsätter Bengt Adlén.
Att ta saken i egna händer är inget nytt. I Sverige har bönder, konsumenter och boende i alla tider gått samman för att sänka kostnader, dela risker och få kontroll över gemensam infrastruktur. Ur samma mylla har allt från bostadsrättsföreningar, vägföreningar och folkparker till livsmedels- och skogsindustrier vuxit fram. Förängsudden Fiber följer i spåren.
Föreningen har omkring 600 anslutna fastigheter. Allra mest har det byggts på Blidö, men nu har kablarna nått klassiska Astrid Lindgren-miljöer, öar med koppling till både den gamla och den nya Saltkråkan – bland andra Svartlöga och Rödlöga.
På Svartlöga fungerar mobilnätet någorlunda. Men ett fast fibernät ger en andra väg ut: till vården, kommunen, jobbet, skolan, banken och släkten. På Rödlöga är skillnaden större.
– Den mobila täckningen på Rödlöga är ofta obefintlig. För öborna där handlar bredbandet om att få en fungerande kontakt med omvärlden, säger Bengt Adlén.
Sveriges bredbandsutbyggnad är, enligt Post- och Telestyrelsen, PTS, färdig mer än 98 procent. Den sista procenten är den dyraste. Det är här marknaden ofta blir tunn, avstånden långa och anslutningarna färre.
På öarna krävs något annat. Någon måste få in intresseanmälningar, måste förhandla med markägare, planera dragningen så att kablarna hamnar rätt utan att förstöra vägar, diken och gamla bymiljöer, måste se till att maskinerna faktiskt kommer ut.
På Svartlöga började grävningarna i våras. På Blidö byggs flera nya områden ut. På Norröra och Söderöra har efteranslutningar färdigställts.
En sjökapten, en projektledare, lokala kontaktpersoner, en grävmaskinist från Blidö och entreprenörer från fastlandet blir tillsammans bredbandspolitikens yttersta led. Det är här målen om digital tillgång blir slang i marken.
– Vi hade aldrig klarat oss utan ideella krafter. Att Norrtälje kommun hjälpt till har också varit avgörande. Alla har ställt upp. Svårast har varit att få tillåtelse att gräva. Det handlar om ett tusental markägare som ska kontaktas. Ibland är det fråga om passiva dödsbon. Byråkratin har tagit två år, säger Tord Schultz.
Föreningens modell är enkel. Fastighetsägare blir medlemmar. De betalar insats och avgifter. De får rösträtt på stämman och är med och äger nätet. Överskottet ska inte delas ut till externa ägare, utan gå tillbaka till drift, underhåll och lägre kostnader för användarna. Målet är att ge fiber för halva priset mot kommersiella alternativ som annars gäller för villamarknaden.
Klas Orsvärn, snart medlem i föreningen, kommer cyklande. Han menar att det känns bättre att vara med i förening än att ha en tjänst kopplad till ett vanligt telekombolag.
– För mig är det attraktivt att bli medlem i en förening, i stället för att bara vara kund hos ett bolag som ska maximera vinst. Särskilt med en sådan här tjänst vill man veta att någon prioriterar oss när det blir problem, säger Klas Orsvärn.
I juli och augusti anslöts de första medlemmarna till fibernätet på Svartlöga.
Fakta.Svartlögas förändring
Öborna har ofta agerat själva. I september 1931 rapporterade Stockholmspressen att ön hade fått telefon. Även då var det öborna själva som drivit frågan och fiskarföreningen stod för en stor del av kostnaden. Nästan ett sekel senare är tekniken en annan, men mönstret känns igen: när avståndet till fastlandet blir för dyrt för andra, får skärgårdsborna organisera sig själva.
Svartlöga 1962. En ö där ungdomar flyttade, el saknades och de kvarvarande invånarna diskuterade hur ön skulle överleva. Då handlade striden om el, transporter och risken att sommarstugor skulle ta över. Nu handlar den om fiber och digital samhällsservice.
Grynnorna öns försvarsverk. De många grynnorna som omger Svartlöga kan ha format öns öde. De sägs ha varit en orsak till att Svartlöga klarade sig undan de ryska härjningarna 1719. Nu gör samma svårnavigerade vatten fiberbygget något mer komplicerat.
Källa: Norrtelje tidning, Svenska Dagbladet, Föreningsudden Fiber.
Fakta.Stormen Alfrida en prövning
Stormen Alfrida, 2 januari 2019, var en väckarklocka i Stockholms norra skärgård. Tusentals hushåll i Norrtälje blev strömlösa. Tack vare reservkraft kunde Förängsudden Fiber ändå hålla igång sitt fibernät. Sedan dess har föreningen växt ytterligare.
Förängsudden Fiber är ekonomisk förening med i dag 600 medlemmar och lika många uppkopplade fastigheter. Föreningen startade som ett initiativ inom vägföreningen på Förängsudden (som ligger mitt på Blidö). Bildandet skedde 2013.
Runt 100.000 hushåll i Sverige uppskattas ha fått bredband genom landsbygdsprogrammets stödpengar. Nätet på Svartlöga har fått stöd från Länsstyrelsen, Post- och Telestyrelsen samt Norrtälje kommun. Under åren 2021-2024 genomförde föreningen utbyggnad av nätet på den södra delen av Blidö samt på Norröra och Söderöra. Projektet på Norröra och Söderöra är avslutat. Just nu byggs nätet ut på Blidö och på Svartlöga. I dagsläget har föreningen ett nät i fyra noder med cirka 12 mil landbaserad fiber och ytterligare 1 mil till sjöss.
Källa: Förängsudden Fiber, DN
Läs mer:
Här kan de inte larma 112 – då brann hus ned
Priset för fast bredband ökar – historiska sänkningar för mobilt
Digitalt utanförskap i glesbygden: ”Utan uppkoppling är du en andra gradens medborgare”