Skolpengen ska enligt lag vara densamma för elever i friskolor och kommunala skolor. Kommuner som bryter mot lagen kan bli skyldiga att kompensera friskolorna, vilket DN tidigare rapporterat om.
Systemet har kritiserats för att missgynna de kommunala skolorna. Kommuner har en skyldighet att ta emot nya elever, till exempel nyanlända eller nyinflyttade, vilket friskolorna inte har.
Enligt en utredning som tillsattes av den förra regeringen har de kommunala skolorna haft merkostnader på drygt åtta procent som en följd av detta. Den slutsatsen har dock ifrågasatts av friskoleaktörer som anser att den är missvisande.
Stockholms stads skolborgarråd Emilia Bjuggren (S) tillhör skaran som menar att friskolorna får för mycket betalt av kommunen.
– Om vi istället hade kunnat använda de pengarna i den kommunala skolan hade vi kunnat ha fler lärare eller specialpedagoger i våra skolor, säger hon.
Men den förra regeringens försök att sänka ersättningen till friskolorna röstades ned av de borgerliga partierna och SD. Därför måste kommunen förhålla sig till rådande lagstiftning.
– Överkompensationen kommer vi inte åt så länge inte lagstiftningen förändras, säger Emilia Bjuggren.
I stället har det rödgröna styret i Stockholms stad tittat på vilka kostnader som i dag ingår i skolpengen, och vilka som kan lyftas bort utan att bryta mot lagen. Totalt handlar det om nästan 84 miljoner kronor som i nästa års budget flyttas från skolpengen till kommunstyrelsens budget. På så vis betalas mindre ut till friskolorna.
Det handlar bland annat om hyreskostnader för tomma lokaler och detaljplanearbeten för nya skolor.
– 84 miljoner är en liten justering, men vi tycker att den är principiellt viktig. Vi gör det vi kan inom lagstiftningens ramar, säger Emilia Bjuggren.
Får ni göra så här enligt skollagen?
– Vi har gjort en gedigen utredning för att identifiera vilka kostnader som inte är skolverksamhet, men som ändå belastar skolpengen. Vi hade gärna tagit i mer, men vi vet att så fort vi rör oss i gråzonen kommer friskolorna att överklaga.
Nyligen gick flera friskolerektorer ut och kritiserade staden för att missgynna dem ekonomiskt. Gustav Blomberg, ekonom på Academedia, tycker dock att det är rimligt att staden exkluderar kostnader för sådant som inte rör skolverksamhet från skolpengen.
– Vi har inget principiellt att invända mot det. Vad man däremot kan invända emot är den bristande förutsägbarheten. Vi behöver ställa om mot en lägre intäktsbas utan att uppdraget eller våra lokalkostnader ändras, säger han.
Regeringen tillsatte i fjol en ny utredning som ska se över hur skolan finansieras. Skolminister Lotta Edholm (L) säger i en skriftlig kommentar att ”det är helt orimligt att friskolor får betalt utifrån ett ansvar de inte har”.
Men Emilia Bjuggren är kritisk.
– Det är häpnadsväckande att Lotta Edholm påtalar att det här är ett problem, men ändå begraver frågan i nya utredningar.
Skolministern svarar att regeringen är i färd med en helrenovering av friskolesystemet, vilket tar tid att utreda och förbereda, men att de arbetar så fort som möjligt med att förslagen ska komma på plats.
”Vi planerar att kunna lägga ett förslag om en ny friskolelag på riksdagens bord innan mandatperiodens slut”, skriver Lotta Edholm.
Fakta.Så funkar skolpengen
Skolpengen infördes 1992 som en del av friskolereformen.
Skolpengen beräknas utifrån vad en elev kostar i den kommunala skolan. Varje elev ska sedan ta med sig samma summa pengar från sin hemkommun till den skola som den väljer, oavsett om den är kommunal eller fristående, och oavsett var skolan ligger.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska komma med förslag på hur ersättningen till friskolor och kommunala skolor ska separeras och differentieras.
