Johanna Lundberg är en av 165 elever som just nu läser vård- och omsorgsprogrammet på Västra Kungsholmens gymnasium. Alla, 100 procent av dem, får jobb efter utbildningen enligt studie- och yrkesvägledaren Jessica Arlesten.
– Jag har alltid något att falla tillbaka på, jag kommer aldrig att bli arbetslös, säger Johanna Lundberg.
Utbildningen innehåller en hel del teori, som fysiologi och anatomi, men även praktik ute på arbetsplatser. Johanna Lundberg har varit fem veckor på ett äldreboende, sex veckor på ett LSS-gruppboende och vill gärna göra praktik inom psykiatrin i vår.
– Jag har alltid velat jobba med människor och kurserna är intressanta. När jag kom hit på ett Öppet hus kände jag ”Här ska jag gå. Punkt”, säger hon.
Skolan har tre särskilda rum, med dockor i naturlig storlek i sjukhussängar, ett rum är inrett som ett äldreboende.
– Vi tränar på att mata varandra och borsta tänderna på varandra. Vi tar puls, blodtryck, temperatur och mäter andningsfrekvensen. Nästa termin får vi träna på att sticka, i konstgjorda armar, säger Johanna Lundberg.
Biträdande rektor Emilia Mörk påpekar att man inte får glömma att yrkesgymnasium ger behörighet till högskolan.
– Vi vill få bort den skepsis som vänner och familj kan känna. ”Ska du som är så duktig gå på vård- och omsorgsprogrammet?” kan eleverna få höra, säger hon.
Alliansregeringen tog bort högskolebehörigheten från yrkesprogrammen 2011.
– Då föll många bort. Sedan förra hösten är högskolebehörigheten tillbaka, men det tror jag att många inte vet, säger Emilia Bjuggren.
Johanna Lundbergs gymnasieval möttes av blandade reaktioner.
– En del sade bara ”okej” och jag har alltid stöd av min mamma. Men det var lite kommentarer som ”aha, det gick inte så bra i grundskolan?”. Jo, det gjorde det.
Närmare hälften av de elever med lägst betyg från årskurs 9 som börjar på ett teoretiskt program klarar inte gymnasiet, enligt Stockholms utbildningsförvaltning. På yrkesprogrammen klarar totalt sett 73 procent av eleverna utbildningen.
– De som misslyckas med gymnasiet får andra insatser men det blir en väldigt lång väg att gå innan de kommer ut i vuxenlivet, säger Emilia Bjuggren.
Stockholms stad behöver göra något åt snedfördelningen, anser hon.
– Vi måste uppvärdera att det är bra att ha ett yrke. Vi har ett underskott på elektriker och undersköterskor och ett överskott på ekonomer. Till 2035 behöver vi 17 000 nya undersköterskor i Stockholm. Ungdomarna väljer inte rationellt.
Varför, tror du?
– En stor andel stockholmare är högskoleutbildade, det finns en annan förväntansbild här än ute i landet, säger Emilia Bjuggren.
Staden har totalt 25 egna gymnasieskolor, av dem erbjuder sju skolor 13 olika yrkesprogram. De har blivit färre över tid, exempelvis lade staden ner sitt byggtekniska gymnasium i Kista 2020. I hela länet finns 80 skolor, majoriteten fristående, som har yrkesprogram.
Yrkesprogrammen, menar Emilia Bjuggren, leder till livsviktiga yrken som undersköterska och brandman, med bra löner och goda arbetsvillkor – och många fler av de ungdomar som har tuffa förutsättningar klarar utbildningen.
– Studie- och yrkesvägledarna på skolorna behöver stötta barnen. Många föräldrar blir oroliga om de vill välja yrkesprogram och säger ”men stänger du inte många dörrar nu?”.
Läs mer: Kortare studietid och goda jobbutsikter – fler svenskar väljer yrkesutbildningar
Fakta.Yrkesprogrammen
De här yrkesprogrammen finns att välja på i Stockholms stad. Programmen har flera olika inriktningar.
● Bygg- och anläggning
● VVS och fastighet
● El och energi
● Försäljning och service
● Vård och omsorg
● Hotell och turism
● Frisör och stylist
● Dator och kommunikationsteknik
● Barn och fritid
● Industriteknik
● Fordon och transport
● Restaurang och livsmedel
● Naturbruk
● Hantverk
Källa: Stockholms stad