Sred Johansson kliver genom den blöta snön och öppnar grindarna till Vittangiskolan. Över axeln hänger en ljusbeigea väska, i den ligger en kaffetermos och en flaska vatten.
– Man vet aldrig hur dagen blir.
Han är en ambulerande skolkurator och utgår från Vittangi, sex mil utanför Kiruna. Han har ensamt ansvar för skolorna i Övre Soppero, Vittangi, Karesuando och Svappavaara.
Sred Johansson spenderar ungefär 20 procent av arbetstiden i bilen. Längst är resan till Karesuando, 30 mil fram och tillbaka. Totalt kör han uppemot 80 mil varje vecka.
– Jag försöker lyssna på poddar, ofta om pedagogik. Har det varit tunga elevmöten på skolan blir det punk på vägen hem.
Sveriges kommuner och regioner, SKR, pekar ut psykiska ohälsa och sjukfrånvaro som en av de främsta utmaningarna för elevernas hälsa. Samtidigt är det brist på skolkurator. När SKR kartlade utbildningsbakgrunden bland kurator år 2022 framkom att en fjärdedel av kommunerna har vakanser som inte fylls.
– Det finns ingenting som talar för att det är bättre i dag. Rekryteringsutmaningarna är stora, speciellt i glesbygdskommuner, säger Christin Appel, utredare på SKR.
– Likvärdigheten är ett problem. På vissa skolor fungerar det väldigt bra, på vissa skolor får inte eleverna det stöd som de har rätt till.
Föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar elevernas resultat, berättar hon. Men genom att skapa en skolmiljö där eleverna mår bra går det att göra skillnad.
– En av våra viktigaste frågor är att det inte ska spela någon roll var du går i skolan och vilken familj du är född i.
Sred Johansson har lång erfarenhet av att möta människor. Ordningsvakt, personlig assistent och turnéledare för bandet Rednex finns på cv:t. Turnélivet har lärt honom vikten av planering, konstaterar han.
Utmaningarna skiljer sig mellan skolorna. I Övre Soppero går det bara sju elever. Där kan ett litet problem snabbt växa. I Vittangi går 112 elever i grundskolan.
– Vi ser att det psykiskt dåliga måendet är stort nationellt. Här märker jag att antalet enskilda samtal bland de äldre eleverna blir fler under vårvintern.
Enligt skollagen ”ska alla elever i skolan ha tillgång till elevhälsa, som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser”. Kommunerna är därefter fria att organisera elevhälsan.
Regeringen har presenterat ett förslag för att stärka elevhälsan. Bland annat vill man skärpa dagens lagstiftning så att skolkurator ska vara legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer.
Förslagen har mötts av kritik från både fackförbund och verksamma skolkurator. Bland annat för att det skulle riskera en större brist på personal.
Caroline Bergh, ordförande för yrkesföreningen Sveriges skolkuratorers förening, understryker att kuratorns roll behöver vara flexibel för att kunna möta elevernas behov. Hon menar att regeringens förslag riskerar att göra elevhälsans arbete mer stelbent och ge mindre tid till eleverna.
– Vi ser att det skulle gå mot ett vårduppdrag och då riskerar vi att missa det viktiga främjande och förebyggande arbetet med fokus på socialt arbete som verkligen behövs i skolan.
Kuratorsföreningen är för en gemensam utbildningsbakgrund bland skolkuratorerna.
– Det är viktigt för elevernas rätt till likvärdighet. I dagsläget är 70 procent av skolkuratorerna socionomer medan 30 procent har andra utbildningar.
Sred Johansson är inte utbildad socionom, han har läst socialpedagogik.
Under sina sex år som skolkurator har han arbetat för att skapa en bra relation till elever och lärare. Han är ofta ut på rasterna.
– Man kan fråga om de åkt skoter i helgen och sticka in frågor om deras mående. Mycket tid går till att skapa tillit mellan mig och eleverna.
I korridoren i Vittangiskolan småpratar han med eleverna Tilde och Melker som går i årskurs sex laddar inför nationella proven. Sred Johansson peppar.
– Han är snäll och väldigt hjälpsam. Det är skönt att han har tystnadsplikt. Då kan man prata om jobbigare saker som man kanske inte vill prata med sin mentor om, säger Tilde.
Att vänta på Sred Johansson när han är på andra skolor har de vant sig vid.
– Det är lite surt om det är brådskande. Är det något mindre viktigt kan man vänta. Men helst hade man velat ha en kurator på plats varje dag.
För Sred Johansson är arbetet som kurator både utmanade och roligt.
– Det är såklart jättejobbigt om en elev har ett självskadebeteende. Men att kunna stötta någon så att de kommer ifrån det är en jättehärlig känsla. Mötet med eleverna är det bästa med jobbet.
Regeringens förslag om förstärkt elevhälsa
*Regeringen vill skärpa lagstiftningen och införa krav på legitimation som hälso- och sjukvårdskurator för kuratorer inom elevhälsan.
*Tanken med förändringen är att det ska garantera hög kvalitet, ökad patientsäkerhet och en mer likvärdig psykosocial vård i hela landets skolor.
*De som anställts som kurator före den 1 januari 2027 omfattas initialt inte av legitimationskravet. Detta undantag är tillfälligt och upphör att gälla den 30 juni 2033.
*Förslaget är just nu ute på remiss, sista dagen för remissvar är den 18 maj 2026.
Källa: Regeringen
Läs mer
Epa-dunk ska rädda hemmasittare: ”Bättre än kuratorn utanför dörren”
