Regeringens utredare, rikspolischef Petra Lundh, lägger i dag fram sina förslag för en stor straffrättsreform med en lång rad förslag.
Den samlade, fulla effekten bedöms bli 16 000 fler utdömda fängelseår per år. Ett fängelseår motsvarar ungefär en fängelseplats.
Bland annat föreslås att straffskalorna för ett femtiotal brott skärps. Till exempel höjs maxstraffet för grov våldtäkt från 10 till 12 år. Minimistraffet för grova ekobrott, till exempel grovt penningtvättsbrott fördubblas till ett år. Minimistraffet för grovt vållande till annans död höjs från 1 till 2 år.
Gängrelaterad brottslighet ska kunna ge upp till dubbla straff. En straffskärpningsbestämmelse enligt dansk modell föreslås för brott som har samband med kriminella nätverk, skjutningar och sprängningar på allmän plats. När den bestämmelsen tillämpas så ska även maxstraffet kunna vara högre än annars.
Däremot förespråkar inte Lundh att straffet för brott kopplade till gängkriminalitet och gängskjutningar automatisk ska dubblas.
Ett annat förslag är att presumtionen mot fängelse tas bort. I dag ska domstolarna försöka undvika fängelse om andra påföljdsalternativ är möjliga. Samtidigt föreslås dock att ett nytt system med villkorligt fängelse införs för kortare straff, framförallt för förstagångsförbrytare.
Ytterligare ett förlag är att domstolen ska ta mindre hänsyn till gärningsmannens personliga omständigheter när straffet bestäms. Till exempel ska inte straffet mildras för att brottslingen blir av med jobbet.
För de som döms för flera brott samtidigt ska varje brott få större genomslag på straffet än i dag. Utgångspunkten för domstolen är att brott mot någons liv, hälsa eller trygghet ska ges fullt genomslag. Däremot förespråkar inte Lundh att de tre allvarligaste brottens straffvärde ska räknas fullt ut, innan straffreduktion tillämpas.
Häktning föreslås ske i fler fall än i dag för till exempel grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och hedersförtryck, samt försök, förberedelse och stämpling till brott med minimistraff fyra år. Däremot förespråkar utredaren inte att man sänker gränsen för när utgångspunkten ska vara häktning, till brott med straff på ett år.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.