För 66 miljoner år sedan slog en asteroid stor som Mount Everest ned i närheten av det som i dag är den mexikanska Yucatánhalvön. Smällen tros ha orsakat kraftiga jordbävningar, enorma flodvågor och skogsbränder världen över samtidigt som enorma mängder damm, sot och svavel slogs upp i atmosfären.
Det här ska ha fått jordens medeltemperatur att störtdyka när solljuset blockerades, något som i sin tur tros ha inneburit slutet för dinosauriernas tid på jorden.
Den här typen av ”planetdödande” megaasteroider på kollisionskurs är extremt sällsynta. Men även mindre asteroider kan få effekter på klimatet. Det visar en ny studie från det sydkoreanska forskningscentret Institute for Basic Science (IBS) som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.
Forskarna har utgått från vad som skulle hända om en himlakropp i samma storleksordning som asteroiden Bennu skulle träffa jorden. Den är runt en halv kilometer i diameter och beräknas ha en risk på ungefär 1 på 2700 att träffa jorden år 2182.
Det skulle till att börja med orsaka en enorm smäll, i paritet med ett globalt kärnvapenkrig.
– Om ett objekt i Bennus storlek skulle kollidera med jorden skulle det vara som att detonera 80 000 Hiroshima-bomber, säger Anders Johansen som är professor i astrofysik vid Lunds universitet och Köpenhamns universitet.
Det riskerar att, likt asteroiden som dödade dinosaurierna, orsaka båda jordbävningar och enorma tsunamivågor. Värst skulle effekten bli om asteroiden slog ned på fast mark. Då skulle stora landområden förintas.
Men det sydkoreanska forskarlaget har även försökt räkna på de mer långsiktiga effekterna, genom att använda simuleringsverktyg som används för att beräkna klimatförändringar.
– Det man ser då är att de stora effekterna inte kommer vid själva nedslaget, utan från de små dammpartiklarna som sprids i stratosfären och blockerar solljuset, säger Anders Johansen.
Effekterna skulle kunna påminna om ett enormt vulkanutbrott, eller den ”atomvinter” som ett kärnvapenkrig tros kunna orsaka.
Forskarna räknar med att den globala medeltemperaturen på kort tid skulle kunna falla med mellan 1,5 och 4 grader, beroende på hur mycket damm som kollisionen orsakar – och att temperatursänkningen kan vara i flera år.
– De visar att det skulle påverka jordbruksproduktionen extremt mycket under några år, säger Anders Johansen.
Forskarna bedömer att produktiviteten både på land och till havs skulle minska radikalt. Förutom att det rubbar det globala ekosystemet skulle det kunna leda till stora problem med livsmedelsförsörjningen.
Risken för en större asteroidkollision är dock alltjämt liten.
– Det är inget jag oroar mig för, säger Anders Johansen.
Världens astronomer har redan bra koll på alla större objekt i solsystemet som skulle kunna hamna på kollisionskurs med jorden, och vi bedöms gå säkra i minst 1 000 år framöver från asteroider som skulle kunna orsaka global skada.
– Det här är sådana händelser som inträffar kanske en gång på 500 000 år, säger Anders Johansen.
Däremot är det svårare att veta hur det ser ut med mindre asteroider. Små himlakroppar träffar jorden i princip dagligen, men de flesta brinner upp redan i atmosfären.
Strax före årsskiftet upptäckte ett varningssystem i Chile en asteroid som döpts till 2024 YR4 som har en diameter på 40 till 100 meter och bedöms ha runt en procents risk att träffa jorden redan 2032.
– Det är klart att om en sådan asteroid exploderar över en storstad som New York, Stockholm eller Köpenhamn skulle det bli en enorm katastrof, men det skulle inte alls vara samma fara om den exploderar över havet eller Sibirien, säger Anders Johansen.
Redan nu pågår arbetet med att försöka utveckla metoder för att i framtiden kunna undvika asteroidnedslag. 2022 utförde Nasa ett experiment där en rymdsond kraschade in i asteroiden Dimorphos för att se om det gick att få den ur kurs.
– Man försöker förstå hur man kan ändra på en asteroids bana. Om vi med säkerhet vet att en stor asteroid ska kollidera med jorden har vi nästan en moralisk plikt att försöka förhindra det, säger Anders Johansen.
Under nästa år ska satelliten Hera nå fram till Dimorphos och undersöka resultatet – och lära oss mer om vilka möjligheter vi har att på sikt kunna stoppa eventuella livshotande asteroider som är på väg mot oss.
Fakta.Asteroidnedslag i modern tid
De senaste allvarligare incidenterna inträffade båda i Ryssland.
2013 gick en asteroid på strax under 20 meter in i atmosfären i Tjeljabinskregionen i södra Ryssland. Den exploderade runt 30 kilometer över jordytan och skapade ett meteoritregn som orsakade stora skador, och knappt 1 500 personer fick söka läkarvård.
1908 slog en asteroid som bedöms ha varit mellan 50 och 60 meter i diameter ned i ett glesbebott område i Sibirien. Den tros ha orsakat ett fåtal dödsfall och enorma materiella skador. Uppskattningsvis 80 miljoner träd tros ha fällts av kollisionen.
Fakta.Asteroider, meteoriter och kometer
Meteorit kallas himlakroppar i rymden som är under en meter i diameter, när en meteorit går in i jordens atmosfär och fattar eld kallas den för en meteor.
Asteroider är små steniga himlakroppar som ligger i omloppsbana runt solen och kan vara alltifrån någon meter till många mil i diameter.
Kometer går också i omloppsbana runt solen men består av is, stoft och stenpartiklar. De varierar i storlek från några kilometer till många mil i diameter.
Källa: Nasa/Rymdstyrelsen.
Läs mer:
Prover från asteroid ifrågasätter idé om livets början
Rymduppdraget som ska rädda jorden från Armageddon
Forskare: Jorden klarar sig undan dödsasteroider i minst 1 000 år
