Till Riksidrottsmötet för två år sedan inkom en lång rad motioner som förespråkade förbättringar för att alla som idrottar i Sverige ska kunna känna sig trygga. En utredning tillsattes och vid årets Riksidrottsmöte, som inleds i Göteborg på fredag, föreslås förändringar som innebär att svensk idrott får ett nytt och moderniserat bestraffningsreglemente, ett system som kompletterar gällande stadgar.
– Vi har lappat och lagat kring de här frågorna i våra stadgar under ganska lång tid och kände att nu var det dags att göra ett rejält omtag och skapa något robust och hållbart, säger RS-ledamoten Marie Hedberg.
De nya reglerna innebär bland annat att även handlingar som sexuella övergrepp och kränkningar, som sker utanför tävlingsidrotten, men har koppling till idrottsrörelsen, ska kunna bestraffas.
– Vi vill kunna hantera saker som händer inte bara under match- och träningssituationer utan också det som sker i anslutning till dessa aktiviteter. Däremot ska vi inte ta in saker som händer på fritiden, säger Hedberg.
Preskriptionstiden när det gäller bland annat sexuella övergrepp och hot förlängs till tio år, för de handlingar som sker utanför tävlingssituationen.
En annan förändring gäller beviskrav, där RS vill införa begreppet ”klart sannolikt”, vilket motsvarar vad som gäller i matchfixnings- och dopningsreglementena.
Förslagen välkomnas i stort av idrottsrörelsen, men Svenska cheerleadingförbundets generalsekreterare Katarina Eriksson tycker att RS borde gått längre i sina förslag, till exempel gällande dömda förövare av sexuella övergrepp. Därför har man skrivit en ny motion till årets Riksidrottsmöte.
– Vi anser att bestraffning är en sak, men att hålla idrotten trygg en annan. Vi tycker att om man gjort sig skyldig till något allvarligt borde vi som förbund kunna stänga av den personen från att vara inom idrotten för att hålla andra trygga, säger Eriksson.
RS har i sitt svar enkelt uttryckt sagt att det är samhället som bestraffar den här typen av brott.
I en annan motion menar Cheerleadingförbundet att det måste bli tydligare hur idrottsrörelsen agerar när en individ känner sig utsatt, särskilt gällande ansvar för barn.
Cheerleading har drivit trygghetsfrågorna hårt sedan man blev medlem av RF 2019 och Eriksson ser det som en orsak till att man ser en kraftig ökning i antal aktiva. Bland annat har man under tävlingar infört en särskild ”trygghetsperson”.
– Vi har gjort bra saker, men det finns mycket kvar att göra och jag tycker att vi ska hjälpas åt i svensk idrott, för det finns inget viktigare. Jag tror att det här är avgörande för hur relevanta vi är för ungdomar om tio år. Inom idrotten finns det alltid en konkurrens mellan de här frågorna och resultaten, men man måste förstå att de sitter ihop. All forskning visar att ju tryggare du känner dig, desto bättre kan du prestera, säger Eriksson.
Även organisationen Safesport Sweden efterlyser ytterligare åtgärder och ser stora brister i utredningens förslag när det gäller stöd till utsatta idrottare.
Svenska ridsportförbundet har haft flera uppmärksammade fall av oönskade handlingar och också varit drivande i trygghetsfrågorna de senaste åren. Ordföranden Sandra Ruuda välkomnar utredningens förslag och ser dem som en framgång för ridsporten.
– Inom ridsporten har vi länge efterlyst tydligare ansvar och bättre skydd för barn och ungdomar, men vi har också pratat om hästarna i vår sport. De konkreta förslag som vi drivit ligger som grund för trygg idrott och de här besluten. Det tycker jag visar att vårt påverkansarbete har gjort skillnad, säger Ruuda.
Hur har de fall av bland annat sexuella övergrepp som ni haft påverkat ridsporten?
– Mycket, både när det gäller angelägenheten i frågorna och hur vi ser på de riskmiljöer som inte bara finns inom ridsporten, utan i samhället. Därför skulle jag säga att ridsporten har lyft en samhällsfråga, där vi är en del i att ta ansvar för lösningen.
Cheerleadingförbundet efterlyser ännu större kliv i de här frågorna.
– Jag är mycket nöjd med det här omtaget i idrottsrörelsen, men vi kommer inte att släppa frågan. Det här är ett nytt bestraffningsreglemente, men det räcker inte med regler, utan det handlar om att bygga en kultur med trygghet och respekt som genomsyrar all verksamhet. Jag tror att när vi lyfter fram de här frågorna och ökar medvetenheten kommer det att hända positiva saker, säger Ruuda.
Läs mer:
Jens Littorin: Idrottens brottsutredningar – var god dröj
Allt fler anmäler missförhållanden inom föreningslivet
