Fackförbundet DIK har släppt en rapport som visar att det har skett ett skifte i finansieringen av Sveriges kultursektor. Efter pandemiårens krispaket har de statliga medlen halverats till den lägsta andelen av statliga utgifter på två decennier, enligt DIK. Andelen ska även bli lägre enligt en uträkning gjord av Magasin K, som visar att 2026 års statliga kulturbudget ska stanna vid 0,62 procent.
– Det är ett historiskt skifte, skulle jag vilja påstå, där den statliga finansieringen under den här regeringen har störtdykt, säger DIK:s förbundsordförande Anna Troberg.
Trots att den statliga kulturbudgeten ökat något sedan 2011, räknat i fast penningvärde, vidhåller Troberg att det sker en pågående urholkning av kultursektorn från statligt håll. Hon pekar på att kommunerna under 2024 lämnas att bekosta den högsta uppmätta andelen av kultursektorn under undersökningsperioden. Troberg menar att detta kommer innebära stora skillnader mellan Sveriges kommuner vad gäller möjligheten att bedriva långsiktiga kultursatsningar som kulturskola, bibliotek och museer.
– När regeringen abdikerar från sitt ansvar på det statliga planet ser vi i den här undersökningen att regioner och kommuner har väldigt svårt att fånga upp tappet, säger Troberg.
Sett utifrån respektive kommuns kulturbudget kan dessa skillnader finnas på relativt korta avstånd. De kommuner som avsätter störst respektive minst andel av sin budget till kulturella ändamål är nämligen de båda västerbottniska kommunerna Umeå och Vilhelmina. Särskilt den mindre av dessa orter är talande för statistiken, eftersom rapporten visar att norrländska glesbygdskommuner i regel har hållit sig till en lägre kulturbudget.
En som har erfarenhet av detta är Mikael Östberg, ordförande i kommunfullmäktige i Vilhelmina kommun. Han konstaterar att de kommunala pengarna sällan räcker till satsningar på kulturen, utan prioriteras i första hand till kärnverksamheten skola och omsorg, och betonar att Vilhelmina inte är ensamt om problemet.
– Om staten fortsätter att dela ut bidrag som de gör i dag så påverkar det kulturen i alla små glesbygdskommuner. Särskilt kultur för unga blir då för dyr att bedriva, säger han.
