Långt ute i Indiska oceanen – nästan halvvägs mellan Afrika och Indien – ligger några hundra öar och atoller som kallas Chagosöarna. De vita sandstränderna och de smaragdgröna vågorna ger ett närmast paradisiskt intryck.
Men Chagosöarnas historia är full av kolonialt våld.
Sedan 1814 har den brittiska regeringen kontrollerat ögruppen, som formellt kallats Brittiska territoriet i Indiska oceanen. Läget är strategiskt. En militärbas har byggts på ön Diego Garcia, som britterna delar med USA.
Härifrån har amerikanskt och brittiskt stridsflyg ofta utgått när de anfallit mål i länder som Jemen, Afghanistan och Irak. Även Iran finns inom räckhåll.
Ur ett militärt perspektiv är en bonus att det inte finns någon civilbefolkning på öarna.
Inte numera, vill säga.
På 1960-talet bodde flera tusen människor på ögruppen, många ättlingar till slavar som förts dit av europeiska kolonisatörer. De kallas chagossier, och mellan åren 1965 och 1973 tvångsförflyttades de till Mauritius, som då just vunnit sin självständighet från britterna genom att avstå från Chagosöarna.
Men många chagossier hamnade i fattigdom efter deporteringarna, och de har kämpat ihärdigt för att få återvända. Flera gånger har de vunnit i domstol mot Storbritannien – första gången redan år 2000. Men gång på gång har de förvägrats rätten att återvända. För två år sedan stämplade människorättsorganisationen Human Rights Watch behandlingen av dem som ”brott mot mänskligheten”.
Parallellt har Mauritius inlett en rättsprocess för att få kontroll över Chagosöarna. 2019 uppmanade Internationella domstolen i Haag (ICJ) Storbritannien att lämna över ögruppen för att ”fullborda avkoloniseringen av sitt territorium”. Strax efter det röstade en stor majoritet i FN:s generalförsamling ja till en resolution som gav britterna sex månader att följa uppmaningen.
Men inte förrän i torsdags accepterade den brittiska regeringen.
Genom ett avtal som slutits med Mauritius regering får nu Storbritannien rätt att använda militärbasen på Diego Garcia i 99 år, till en kostnad av 101 miljoner pund per år (1,3 miljarder kronor).
Mauritius premiärminister Navin Ramgoolam kallar avtalet en ”stor seger” för landet, och enligt BBC lägger han till:
– Chagossierna måste återigen få leva på sina öar.
Det återstår att se om det verkligen blir så.
En del chagossier är kritiska till att de inte konsulterats, och fruktar att de återigen ska nekas möjlighet att återvända. Av det skälet har en grupp chagossier som bor i Storbritannien försökt stoppa avtalet.
Samtidigt kritiserar högeroppositionen i Storbritannien regeringen för att ”slösa bort” brittiska skattepengar, och indirekt bidra till ökat inflytande för Kina i regionen.
Läs mer:
Britterna vägrar släppa ögrupp – trots FN:s beslut
