Storbritanniens premiärminister Keir Starmer höll på måndagen en pressträff där han meddelade att regeringen tänker följa samtliga 50 rekommendationer i den rapport om AI i offentlig sektor som just presterats.
Utredaren Matt Clifford är en välkänd entreprenör, och kommer att ges en roll i regeringen när förslagen nu ska verkställas.
– Det här är vår tids stora globala race. Vissa länder kommer att göra genombrott och exportera dem. Andra kommer att tvingas köpa och importera dessa genombrott. Frågan är vilken typ av land Storbritannien kommer att vara? AI-skapare, eller AI-mottagare? sade Starmer.
Han tror att AI-satsningen kommer att ändra regeringens arbetssätt i grunden:
– Storbritannien ska bli en AI-supermakt.
Anonymiserad patientdata från miljontals patienter i det nationella sjukvårdssystemet NHS ska göras tillgänglig för kommersiella AI-modeller i ett nytt ”nationellt databibliotek”, där databaser samordnas.
Kapaciteten på statliga servrar kommer att tjugodubblas på fem år, en ny superdator byggas (utöver de två andra projekt som redan finns i landet) och AI-tillväxtzoner skapas där företags behov tillgodoses.
– AI används redan nu i vården och har konkreta och livsavgörande följder där, sade Starmer, som nämnde stroke som exempel, där stora framsteg gjorts i behandlingen.
Den tidigare konservativa regeringen var avvaktande till AI och varnade för riskerna. En oro har funnits för att privata data kan stjälas eller att tekniken ska leda till förlorade jobb.
Men Labourledaren Starmer tror att möjligheterna med ”förändrade jobb” är större. Han vill dra nytta av EU-utträdet för att ”testa först och reglera sedan”.
– Självklart måste vi ha kontroll över datan. Men AI kommer att hjälpa oss att driva på vår tillväxt, och öka produktiviteten något enormt, hävdar Starmer.
Den exakta prislappen är oklar – och det i ett läge när den brittiska regeringen redan har problem med tillväxten och stigande räntor på brittiska statsobligationer. Larmrapporter kom i helgen om allt fler patienter i korridorerna på landets sjukhus. En situation som Starmer hoppas kan förbättras med hjälp av AI.
Professor Fredrik Heintz vid Linköpings universitet anser att de brittiska förslagen går i rätt riktning. Han har suttit i den svenska AI-kommissionen, som lade fram sin slutrapport i november med 75 konkreta punkter. Många av dem liknar de brittiska förslagen.
Kommissionen vill att 11,5 miljarder kronor investeras i olika AI-satsningar i Sverige de närmaste fem åren och 16,7 miljarder kronor fram till 2035.
– Det finns en otrolig potential här, både vad gäller att göra saker vi redan gör mer effektivt, men också för att helt förändra vårt arbetssätt, säger Fredrik Heintz.
I skolan kan det röra sig om individuella AI-assistenter eller möjlighet att tidigt hitta elever med dyslexi, för att bara ta två exempel. Att Storbritannien går före ser Heintz som positivt – men han hoppas att Sverige snart går i samma riktning.
– Det här handlar mycket om politisk styrning. Och det krävs ledarskap nu, både från politiskt håll och från myndighetsledningar.
Läs mer:
AI-utredaren: Sverige på efterkälken – nu krävs snabba åtgärder
Kristersson: Viktig politisk uppgift att folkbilda om AI
