Den senaste tiden har präglats av kraftig oro på finansmarknaderna och en stor osäkerhet om hur säkerhetsläget ska påverkas av president Donald Trumps okonventionella agerande. Sverige, liksom de flesta andra länder, tvingas nu rita om tidigare prognoser och anpassa sig till en ny och osäker omvärld.
Än så länge har oron inte lett till att medborgarna har slutit upp bakom den nuvarande regeringen. Tvärtom minskar det samlade stödet för Tidöpartierna med drygt två procentenheter i den senaste väljarbarometern från DN/Ipsos.
M, KD, L och SD stöds i dag av 44 procent av väljarna medan oppositionspartierna får 55 procents väljarstöd.
Skillnaden mellan de två blocken är nu uppe i 11 procent avrundat nedåt, vilket är det största gapet hittills under mandatperioden. Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, pekar på att det finns en grundläggande oro i väljarkåren som till stor del beror på omvärldsfaktorer.
– Regeringen får bära ansvar för saker som den kan ha svårt att göra något åt. Det internationella säkerhetsläget och handelstullarna har regeringen svårt att påverka som enskild aktör. Det måste ske i samklang med andra, som EU eller Nato, säger han.
Den största enskilda förklaringen till att skillnaden mellan blocken växer är att Socialdemokraterna har stark medvind i opinionen. Sedan december förra året har S ökat med cirka fem procentenheter och är nu uppe i 37 procents väljarstöd. Det tangerar S högsta notering under mandatperioden från januari 2023.
– Det är under skiftet från Joe Biden till Donald Trump som S har växt, säger Nicklas Källebring.
Han tillägger att det inte finns någon entydig förklaring till varför S går så starkt just nu. Det kan bero på ett ökat missnöje med regeringens politik men också på att S-ledaren Magdalena Andersson har ett betydligt högre förtroende i väljarkåren jämfört med statsminister Ulf Kristersson (M).
– Magdalena Andersson står i en särställning förtroendemässigt och det är möjligt att det bidrar till att S växer. Samtidigt ska man komma ihåg att statsministern har ett betydligt svårare jobb än vad oppositionsledaren har, säger Nicklas Källebring.
För de små partierna i regeringssamarbetet är opinionsläget fortsatt dystert. Särskilt illa är det för Liberalerna som avrundas till 2 procents väljarstöd – den lägsta noteringen sedan oktober 2023.
– Det innebär att L tappat hälften av sina väljare sedan förra valet, säger Nicklas Källebring.
Även Kristdemokraterna ligger under riksdagsspärren med 3 procent i DN/Ipsos aprilmätning. Det betyder att två partier i Tidösamarbetet slåss för sin överlevnad och kan behöva förlita sig på borgerliga stödröster för att behålla sina riksdagsplatser.
– Även om det har sett ut så här under lång tid så blir det förr eller senare ett bekymmer. Om det är två partier som behöver stödröster så är det inte säkert att de rösterna fördelar sig så att bägge klarar sig, säger Nicklas Källebring.
