De tre motionerna röstades nyligen igenom i enighet under förbundsstämman i Vänersborg och skickas vidare till den nationella partistämman 2027.
Men ett eller flera av de västsvenska utspelen kan ändå komma upp till debatt redan under arbetsstämman i Västerås i oktober där Moderaternas nya handlingsprogram ska beslutas.
I Vänersborg valdes ett helt nytt presidium med Marith Hesse, ledamot i partistyrelsen och kommunstyrelseordförande i Partille, som ny ordförande, Hampus Magnusson, kommunalråd i Göteborg, som 1:e vice ordförande, och som 2:e Liselotte Fröjd, kommunstyrelseordförande i Tanum.
Motionerna om modersmålsundervisningen, rösträtten och ordningsbetygen har Hampus Magnusson som en av undertecknarna.
Marith Hesse och M i Partille la förslaget om modersmålsundervisningen redan för ett par år sedan och i motionen som nu klubbades hänvisas till ”tydliga brister i effektivitet och en oacceptabel risk för politisk och religiös påverkan” och att pengarna gör större nytta i kärnämnen som svenska.
Krav på medborgarskap för att få rösta i kommun- och regionvalet motiveras bland annat med att ”oönskade icke-demokratiska strömningar kan få fotfäste och ges avgörande inflytande” med dagens system, där icke EU-medborgare som varit folkbokförda i minst tre år får rösta.
Återinförandet av betyg i ”ordning och uppförande”, som avskaffades 1964, hänvisar till förslaget om ordningsomdömen i skolan som M, KD, C, L och SD drev i riksdagen före valet 2022.
Om inskränkning av rösträtten säger Marith Hesse:
– För mig är det självklart att man borde ställa samma krav för rösträtt i val, oaktat vilken nivå det gäller. Dessutom är regeringen tydlig med att man vill uppvärdera medborgarskapet och det beslut vi tagit vid stämman stödjer den linjen.
Frågan om betydelsen av modersmålsundervisningen har diskuterats under många år och den 31 januari tog skolminister Lotta Edholm (L) emot utredningen ”På språklig grund” där slutsatsen var att ”mer forskning behövs för att kunna svara på frågan om, och i så fall hur, modersmålsundervisning i sig påverkar elevers studieresultat, kunskapsutveckling i svenska språket och integration”.
Men utredaren sa samtidigt att elever som deltar i modersmålsundervisning presterar bättre än de som inte deltar men kan antas vara berättigade till det.
På DN:s fråga om hur motionären Hampus Magnusson ser på det svarar han:
– Det är tydligt från utredaren att mer forskning behövs om modersmålsundervisningen ger något positiv effekt. Visst, det finns inga belägg för direkt negativa effekter, men heller inga klara bevis för positiva. Och att vissa presterar bättre kan lika gärna bero på att just de är mer studiemotiverade att läsa modersmål.
Magnusson hänvisar också till kostnaden, i Göteborgs stad under fjolåret 101 miljoner.
– De pengarna bör i stället läggas på att eleverna lär sig bra svenska.
Signalerar de här tre besluten en mer skarp högerlinje från M i Västra Götaland?
Nya ordföranden Marith Hesse svarar:
– Stämmans ställningstagande om de här tre motionerna skulle man kunna tolka så, men vi är fortsatt ett liberalkonservativt parti även i Västra Götaland.
