Straffavgiften för att ladda elbilen i fjällstugan: 2 200 kronor

Elnätsbolagen har i stort sett fria händer att bestämma hur systemet med effekttariffer ska se ut. Det betyder att det finns 170 varianter. Bolaget som äger elnätet där Peter Hammarberg har sitt fritidshus, BTEA, har den högsta i landet, med 159 kronor per kW under delar av året. Man använder den högsta effekttoppen när man bestämmer strafftaxan. En del nätbolag tar ett genomsnitt av flera effekttoppar, för att det inte ska slå så hårt.

Peter Hammarberg har installerat en laddbox i fritidshuset. Nu skulle han åka hem strax före nyår och laddade bilen med full effekt, 11 kW. Tillsammans med annan apparatur blev det en effekttopp på drygt 14 kW under en timmes tid.

Sammanlagt kostade den timmen honom 2 242 kronor, konstaterar han i efterhand. Själva elen var dock en mycket liten kostnad. Peter Hammarberg hörde av sig till DN efter artiklarna om hur elbilsägare kan åka på hundralappar i oväntade straffavgifter om man råkat ladda vid fel tidpunkt – även om elen var billig.

– Det är ju lite konstigt att staten subventionerar laddboxarna för att vi ska kunna ladda med hög effekt vid hemmen, och sedan kommer det en straffavgift om vi använder dem. Och har man en bastu måste man väl basta på natten, säger han.

Peter Hammarberg hade inte koll på BTEA:s effekttariffer.

Det är det många som inte har, och det är ett problem medger Richard Lundgren, nätchef och tillförordnad vd för BTEA.

– Vår kundtjänst får många samtal om det här, det är jättesvårt att nå ut med informationen om effekttarifferna till kunderna, säger Richard Lundgren.

Att BTEA valt en så hård linje beror på att det är ett litet elnätsbolag och att en stor del av kunderna är fjällstugeägare, 60 procent, förklarar han. Sedan pandemiåren har man fått 1 000 nya kunder, men elförbrukningen koncentreras framför allt till perioden december-februari. Många av stugägarna har också elbilar, och BTEA räknar med än fler sådana framöver.

– När det är stugbytardagar och det kommer upp 5 000 personer och pluggar in elbilen samtidigt, det kommer aldrig att fungera. Då måste vi få dem att tänka att de ska ladda på natten, säger han.

Han pekar också på att avgifterna minskats i motsvarande grad under andra delar av året.

Men tycker du att kostnaden i det här fallet är skälig?

– Det är en svår fråga. Vi använder en topp när vi mäter, vi valde det helt enkelt för att vi trodde att det skulle få högst påverkan. När man inför en sådan här sak så vill man ha en förändring. Vi får se hur vi gör framöver, för att inte kunderna ska drabbas för hårt, säger han.

Richard Lundgren menar också att det är fel lägga hela kostnaden på en laddning, eftersom effektavgiften gäller för en hel månad.

Han påpekar också att de som har råd med en fjällstuga ofta inte heller är så priskänsliga. Effektavgiften måste vara så hög att den känns, för att man ska flytta förbrukningen, annars uppfyller den inte sitt syfte.

– Men det är lite surt om man skött sig hela månaden, och så råkar man göra en topp och så drabbas man av det. Vi kommer att se över våra effektavgifter och se vad som är lämpligt.

Men när man väl råkat straffa ut sig kan man ladda när som helst, då finns det inget skäl att hålla igen på dagen?

– Ja så blir det med effekttarifferna.

Och när alla laddar på natten blir det trångt även då?

– Ja så länge bara några gör det så fungerar det, om alla använder samma teknik så får vi problem.

Peter Hammarberg har en snabbladdstation, så kallad supercharger, nära huset. Nästa gång kan han lika gärna ladda där menar han. Det skulle bli betydligt billigare, men bidra till trängseln.

Nu sneglar han på nästa räkning för januari, som kommer att bli än högre. Det var först när han fick decemberfakturan som han fick upp ögonen för effektavgiften. Då hade han hunnit använda laddboxen även i januari. Som det ser ut nu verkar den straffavgiften bli 2 700 kronor.