Försvarsupprustningen beskrivs av forskarna som ett ”existentiellt hot” mot de globala klimatmålen.
Enbart de planerade försvarssatsningarna från Nato kan innebära ett ökat utsläpp av växthusgaser på 200 miljoner ton per år, enligt studien som tagits fram på uppdrag av FN:s organisation för nedrustningsfrågor. Det motsvarar ungefär de totala utsläppen som Pakistan, med cirka en kvarts miljard invånare, står för om året, enligt forskarna.
– Det finns en oro för hur vi prioriterar kortsiktig säkerhet och samtidigt offrar långsiktig säkerhet, säger Ellie Kinney, en av studiens författare, till The Guardian som exklusivt tagit del av studien.
Produktionen av vapen och annan militär utrustning kräver i nuläget särskilt stora utsläpp eftersom mycket tillverkas av stål och aluminium. Dessutom kräver fordon och utrustning fossilt bränsle.
Det är inte bara den ökade produktionen och användningen av vapen som innebär negativa konsekvenser för klimatet. Varje investering i militär upprustning är en potentiell investering i att minska utsläppen som inte blir av, konstaterar studieförfattaren.
Den förvärrade klimatkrisen ses i sig som en orsak till nya krig och konflikter, om inte annat indirekt. The Guardian nämner Sudan och provinsen Darfur där torka och knappa resurser förvärrar inbördeskriget och hur de smältande isarna i Arktis leder till ökade spänningar mellan stormakter.
Få länder redovisar offentligt militärens klimatpåverkan, men forskarna till studien gör bedömningen att världens försvarsmakter kollektivt står för 5,5 procent av de globala utsläppen.
Global Peace Index senaste siffror från 2023 visar att militariseringen under det året ökade i 108 av världens länder, varav 92 bedömdes vara inblandade i väpnade konflikter. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes har de ökade försvarsspenderingarna varit särskilt stora bland europeiska länder. Mellan 2021 och 2024 ökade EU-ländernas utgifter för militär utrustning med över 30 procent.
