”Åtta tecken på att du har adhd”. ”Så påverkar adhd mitt liv”. ”Tre missförstånd om adhd”.
Videor som handlar om adhd har länge trendat på Tiktok. Hashtagen #adhd har över fyra miljoner videor, där de populäraste har mer än tio miljoner visningar. De handlar ofta om tecken som avslöjar adhd, eller visar unga människor som delar med sig av personliga erfarenheter av adhd.
En ny studie visar nu att knappt hälften av de påståenden som görs i filmerna överensstämmer med de etablerade riktlinjerna för adhd-diagnostik. Forskare i USA och Kanada lät psykologer analysera noggrannhet, nyanser och kvalitet hos 100 videor om adhd som tillsammans har nästan en halv miljard visningar på Tiktok.
Forskarna kommer fram till att det brister på flera sätt. Det handlar ofta om rena faktafel, som påståendet att ”enstaka tillfällen med koncentrationssvårigheter är bevis på adhd”. Eller att ”alla som har adhd är alltid extremt oorganiserade”. Det påpekas dessutom sällan att symtomen varierar mellan olika människor. Att många av de symtom som lyfts fram är vanliga även hos personer utan funktionsnedsättning nämns inte heller.
– Många känner nog igen sig i att man kan vara stressad, impulsiv och ouppmärksam ibland. Det behöver ju inte vara tecken på adhd, säger Sven Bölte som är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska institutet, och som har läst studien.
Forskarna såg också att ju fler adhd-videor en ung vuxen tar del av, desto mer sannolikt är det att de överskattar både hur allvarliga symtomen är och förekomsten av adhd hos befolkningen. De är också mer benägna att dela videorna med andra, visar studien som publiceras i tidskriften Plos One.
Många yngre som kommer till sjukvården är enligt Sven Bölte redan övertygade om att de har adhd.
– De är pålästa och har åsikter om vad vårdpersonalen bör säga och göra, säger han.
Det är inte bara dåligt, menar han.
– Det är ju en form av ”empowerment” för den som söker vård. Tidigare fanns en maktobalans mellan vårdpersonal och patient. I dag kan den som söker vård eller stöd vara påläst, kräva bättre svar, vilja förstå beslut och utmanar de professionellas kunskap och agerande.
Men samtidigt kan det onyanserade innehållet i videorna ge problem, menar han. Det kan påverka unga människor som söker en identitet, som möter motgångar eller som inte presterar så bra som de önskar.
– På Tiktok hittar de förenklade svar, som kanske kan förklara varför de har det jobbigt ibland. Men det kan vara problem som egentligen är en vanlig del av livet. Den här självdiagnosticeringen kan leda till onödig oro, och att man söker sjukvård i onödan.
Sven Bölte menar att det inte är konstigt att videorna lockar så många.
– De är gjorda av jämnåriga, de är personliga, autentiska och betydligt mer levande än en diagnosmanual. Vi inom professionen behöver vara mer närvarande i sociala medier, säger han.
En som tidigt reagerade på vilseledande fakta i sociala medier är den legitimerade psykologen Sofia Bilbao, som arbetar inom elevhälsan i Skåne. Sedan fem år driver hon kontot Psykologtipset på Tiktok där hennes 54 000 följare ser hur hon slår hål på myter och delar tillförlitliga fakta.
– Jag älskar Tiktok, det finns så mycket som inte är trams och man kan lära sig mycket. Men det finns också risk för att människor får fel fakta och lider i onödan, säger hon.
Sofia Bilbao blir särskilt upprörd över videor som tipsar om alternativa behandlingar utan vetenskapligt stöd.
– Till exempel att healing påstås bota adhd! Det behövs ännu fler psykologer, psykologstudenter och läkare som motvikt på Tiktok, säger hon.
Läs mer:
Anna Bratt: Ensamhet, inte autism, kan förklara våldsbrott
Så vet du om det är pollenallergi eller snuva
