Styrräntan höjs med 0,25 procentenheter till 2,0 procent från den 11 november, meddelar Riksbanken i ett pressmeddelande.
”Kombinationen av ett starkare konjunkturläge och kostnadsökningar till följd av utbudsstörningarna, samt att kronan har försvagats i år, väntas bidra till att såväl KPIF-inflationen som den mer underliggande inflationen stiger över 2 procent nästa år. Riksbanken har därför beslutat att höja styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent.” skriver Riksbanken.
KPIF är det mått där man räknat bort bolånekostnadernas bidrag till inflationen. Riksbanken använder sig av detta när man sätter styrräntan.
Om prognoserna står sig bedömer man att ytterligare höjningar kommer att göras det närmaste året och att inflationen efter en tid stabiliseras kring målet på 2 procent. Det är samma bedömning som gjordes tidigare i höst, så den så kallade räntebanan har inte ändrats.
Senast räntan höjdes var i september 2023. Då höjdes den från 3,75 till 4 procent. Sedan dess har det bara rört sig om sänkningar.
Onsdagen räntehöjning fick inga större effekter på marknaderna. Den svenska kronan backar ett öre mot den amerikanska dollarn och euron. Samtidigt stiger den svenska tioårsräntan med 1 punkt till 3,08 procent, enligt TT.
Handelns utredningsinstitut, HUI, skriver i en kommentar att höjningen var väntad, men varnar för att konjunkturuppgången kan komma av sig.
”Med tanke på att svenska hushåll är bland de mer räntekänsliga i Europa riskerar detta lägga sig lite som en våt filt över konsumtionsuppgången och därmed bromsa den ekonomiska återhämtningen.” menar analytikern William Lundquist.
Trots att hushållens köpkraft är stark sjönk hushållens förväntningar på ekonomin ”oroväckande mycket” i oktobermätningen.
Felicia Schön, sparekonom på Avanza, är inne på samma spår.
”… Svensk ekonomi har äntligen börjat få upp farten och det vore ju dumt om man blev så rädd för nästa inflationsvåg att man bromsade bort den återhämtning som hushållen väntat på i flera år.” skriver hon.
Fredrik Isaksson, chefsekonom på Byggföretagen, anser att Riksbanken mycket väl hade kunnat vänta med att höja räntan.
”Att stötta utvecklingen ytterligare en tid hade inte äventyrat inflationsmålet” skriver han.